- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Adertonde Bandet. Ny följd. Fjortonde Bandet. 1902 /
49

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Ostergren: Kasus v&ksl. i fsv. 49

svänska ’näktado jomfruene hennes blygeliga ländher’ MB
2.160. I detta kan nämligen icke avjöras, huruvida jomfruene
närmast hör samman med värbet, äller jorqfruene hennes
värk-ligen utjör ett eksempel på den ifrågavarande omskrivningen.
Denna förklaring hade jag redan nedskrivit, innan jag tog
del av Jespersens behandling av samma fenomen i engelskan
i Progress §§ 248—255 *). Delvis med ledning av hans
undersökning har jag sedan i fsv. funnit några andra
förhållanden, som kunnat leda till en sådan utveckling, som också
värkligen ett par gånger synes föreligga färdig. Så anför
Söderwall i sin Ordbok, artiklarna han ock sin: ’hustrv geze,
änghlica syster, henna morghin gawor’ SDNS 1.39 (1401),

’the willo forraadha konungen sith liff MB 2.197, ’kräffs aff

os then himmelske fadhren sin s sons dvrasta blodh’ Lf K 114
Det första eksemplet kan fattas som en vanlig anakolut, med
upprepning av substantivet jenom pronomen. En sådan
upprepning är i vissa fsv. skrifter mycket vanlig, t. eks. i Cod. B

av MB 1.

Andra eksempel, som kunnat bilda utgångspunkter för
denna omskrivning, äro sådana som ’spurdhe en dagh
dementem hans äth ok ädhle’ Bil 349, ’spordhe han at diäwlin
sit ärande’ KL 3. Vidare ett slags fraser med ’dömas’, där
väl den som dommes ursprungligen varit dativ, men sedan
kommit att uppfattas som nominativ: ’dömdes henrick
anders-son aff salos sin jordh ffri och igen wtaff tesse effter:ne’ BtFH
1.229 (1509), ’dömdes anders oleffsson rackoyla sin säck ~
innan iii wikur’ BtFH 1.216 (1507), ’dömdes magnus wesijako
sin jordh frij’ BtFH I.22 (1467 nyare avskr.), ’dömdes
ra-pala by deres swedie landh frij’ ib. 1.8 (1474 nyare avskr.),
’dömdes hanns sine engh frij’ ib. I.5 (1467 nyare avskr.).

*) Samma förklaring antas av Erdmann-Mensing för denna företeelse
i högtyskan, där den är tämligen sen. Se ’Grundzüge d. deut. Syntax’,
8. 221.

ABKIY rÖE NORDISK MLOLOOI XVIII, NT VÖUD XIV. 4

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:01:57 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/anf/1902/0059.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free