- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Adertonde Bandet. Ny följd. Fjortonde Bandet. 1902 /
54

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

54

y. Friesen: Gubbe och gumma. 68

Kocks ofvan framstälda förklaring gumma c *guma, utan synes
inbegripa denna såväl som alla andra meningar, som på
senare tider äro om gubbe och gumma publicerade, under sin
stränga i inledningen uttalade dom: de äro samtligen
förfelade. Kocks enkla och osökta förklaring torde desto mer
fordra afseende, som guma ’(gammal) kvinna’ faktiskt träffas
i ett nordiskt fornspråk. Det fins nämligen redan i fvn.
I Snorres Edda (Arnamagn. uppl.) an föres nämligen under
tröllkvenna heiti ett guma; för detta guma — som de bästa
handskrifterna ha — läses visserligen i en pappershandskrift
gima och i en annan ginna, men att guma är den riktiga
formen framgår med all önskvärd tydlighet af de Sn. E. II
aftryckta handskrifterna: där träffas guma s. 554 och 615,
på hvardera stället 1 g., samt s. 471 med skrifningen gvma.
Formen guma är altså otvifvelaktig, och då ordet å alla de
anförda ställena är ett appellativum med betydelsen
’trollkvinna’, synes icke någon annan förklaring än: gumi
’(gammal) man’ möjlig. Jfr karl: kerling, trollkäring. Den
farg-ning af betydelsen, som träffas i fsv. hedherligh gumma, är
ingalunda oförenlig med antikens uppfattning af trollkvinnor
och vplvor.

Jag öfvergår till gubbe.

Det är en icke ovanlig, men kanske mindre beaktad
företeelse inom betydelsehistorien, att ord, som beteckna lefvande
varelser af viss egenskap, ålder, kön, tillstånd m. m., vid
närmare granskning visa sig ursprungligen beteckna ett föremål
hvilket som helst af en viss form, en viss yttre gestalt. Denna
yttre form, gestalt har vid den ursprungliga betydelsesfarens
utvidgande eller specialiserande — hur man vill uppfatta det,
— d. v. här säga namngifvandet af den lefvande varelsen,

känts eller fattats såsom karakteristisk för varelser af den

i

förevarande egenskapen, åldern, könet eller tillståndet.

I och för sig är varelsers benämnande efter sin yttre
form en helt vanlig företeelse inom semologien. Och Uka

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:01:57 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/anf/1902/0064.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free