- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Adertonde Bandet. Ny följd. Fjortonde Bandet. 1902 /
55

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

y. Friesen: Gubbe och gumma. 68

vanlig som den är, lika naturlig är den. I mitt ofvan
citerade arbete har jag bland andra exempel härpå anfört
följande :

n8v. kut ’knöl, puckel’ : kut ’säl’;

nno. dial. tapp ’kort, tjock pinne, träkloss’ : tapp ’liten
satt oxe’;

fht. dremilj mht. drpnel ’Balken, Riegel’ : nht. dial.
dremml ’derber, grosser Mensch’;

nno. dial. lurk ’tyk Stav’ : lurk ’tung, grov, svær Person’;
fvn. bagge ’packe, bylte’; att detta är den ursprungliga
betydelsen styrkes af me. bagge ’Sack, Beutel’ (hvaraf baggen
’Schwellen’), nht. dial. bah, ppkke ’Backen’ (<c *t>aggaii-) :
nno. dial. bagge ’tyk og plump figur, mest om Dyr’, nsv.
-bagge i skal-btor {dyb. ’insekter (coleoptera) af en
genomgående rundad, satt och klumpig kroppsbyggnad’.

Om ordet inom ett språkområde förlorat sin
ursprungliga formkarakteriserande betydelse och denna altså icke längre
kan upplysa språkkänslan om den primära, sinliga åskådning,
som gifvit anledning till betydelsesfärens utvidgning, kan man
icke längre fasthålla denna bild; betydelsen blir vag och
skematisk, därför lätt förskjutbar, och kan slutligen komma
att uttrycka helt andra egenskaper än dem, som urspungligen
afsågos: den yttre gestaltens. På detta sätt kunna inre,
själiska egenskaper, ålder, kön, tillstånd o. s. v. komma att
uttryckas. Jag skall anföra några exempel:

nno. dial., som ännu ega lurk i sin gamla bet. ’tyk Stav’
kvar, kunna tack vare denna omständighet ännu fasthålla
den primärt öfverflyttade ’tung, grov, svær Person’; i fsv. och
nsv. åter, där det kontrollerande lurk(er) ’tyk Stav’ dött ut,
har det öfverflyttade lurk(er) förlorat sin primära
formuttryc-kande betydelse och förskjutits till att afse ’en oduglig
människa, stackare’;

nsv. bagge bet. ’hane bland får’; urspr. betydde ju bagge
i öfverflyttad mening ’tyk og plump figur’, och i själfva verket

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:01:57 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/anf/1902/0065.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free