- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Adertonde Bandet. Ny följd. Fjortonde Bandet. 1902 /
56

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

56

v. Friesen: Gubbe och gumma.

är ju gumsen gröfre och klumpigare bygd än tackorna; jfr

ofvän;

fvn. o. s. v. stútr ’Stud, Tyr’ : nisl. stútr% ’a stumpy
thing’;

fvn. drengr ’tyk Stok’, nno. dial. dreng ’en Stok eller
Støtte’, att denna betydelse är den ursprungliga bevisa fvn.
drangr ’Steen, som rager høit op af Jorden1, drange
’Bjergspids 1. Tange som stikker ud i Søen’ + fsl. dragu ’Stång,
Bom’ Tamm Etym. Ordb. s. 103 f. : fvn. drengr ’reslig,
fyllig man; ung man’, fsv. drænger ’man, tapper och duglig

man; ung man; tjänare’ Tamm anf. st.;

fht. knabo, mht., nht. knabe, ags. ena f a m. fl. ’Knabe,

Jttngling; Diener’ : nht. dial. knabe ’Stift, Bolze’, nsv. dial.
*knave ’skötkn ape’; jfr fvn. knefill, fht. kn§bil ’Stock’;

08tfr. stubbe ’alter, abgelebter Greis’, nsv. dial. stubbe
’gammal gubbe’ : nsv. stubbe ’stamända af ett träd’. —

Det är mot bakgrunden af ofvan utvecklade
semasiolo-giska företeelse, som jag sökt i Mediagem. s. 41 if. att
förklara nno. dial. gubbe ’Karl, Mand, mægtig el. mægtigt
udseende Mand; en bred Figur som ikke er uden Værdighed’;
nsv. gubbe ’gammal uthlefwat man’, som ordet glosseras i Index
8uet. 8ecundu8 och Lex. lincop.1) och hvilket uppenbarligen
också är grundbetydelsen i det älsta kända belägget i
svenskan från 1568: sterhusgubben; detta ord förekommer s. 132

i de i Ant. Tskt. f. Sver. XVI: 1 publicerade Vadstena
klosters räkenskaper. På det nämda stället anföres en summa
penningar, som utbetalts till sterhusgubben, tydligen en
gammal man, som hjälpte till i köket med vedhuggning,
vat-tenbärning o. d. Jag framhåller med afsigt den i ä. nsv.
mötande betydelsen, emedan den långt ifrån eger något af
den glans, som Brate velat finna hos gubbe i dess egenskap

f) Annu ett belägg har jag funnit från medlet af 1600-talet nämligen
i Een Igten Book som kallas Bondepractica Stockholm 1662 s. G 8 r. och
(Jag känner boken från H. Bosmans afbryok Sthm 1901).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:01:57 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/anf/1902/0066.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free