- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Adertonde Bandet. Ny följd. Fjortonde Bandet. 1902 /
58

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

58

y. Friesen: Gubbe och gumma.

är mycket liberal, medge, att en svag möjlighet finnes, att
goper bonde under ovanligt ostörda och gynsamma
omständigheter kunnat utveckla sig till gubbe, och att denna process
varit färdig c:a 1500. Men så vidt jag kan förstå, är detta
att sträcka liberaliteten för långt. Ty i hvaije fall måste,
då goper i den urblekta betydelse, det i höflighetsfrasen goper
bonde har, var obetonadt (jfr gutår, godåg, (öd)mjuka
tjä-nare)y bonde ha egt åtminstone biton och då har ej o kunnat
bli e. Men det var utan tvifvel hufvudsakligen i fristående
ställning, som goper bonde förekom åtminstone i lefvande
språket. Sådana långsläpiga artighetsformer som goper bonde
Holmgøter tillhörde minnesvårdarne och kanslistilen. Brate
har ej heller gjort något försök att uppvisa, att nno. dial.
gubbe ’bred Figur, mægtig Mand7 kan förklaras på samma
sätt som det svenska ordet. Vidare är det, om gubbe ur
goper bonde ’husbonde’ är fördigbildadt c:a 1500, ytterst
egendomligt att — såsom jag ofvan s. 55 framhållit — finna en så
stark betydelse-förskjutning redan 1568, som den vi finna i
sterhusgubben och f. ö. alltid i ä. nsv.: ’gammal (uthlefwat)
man’. Slutligen bör det anmärkas, att gubbe ingenstädes i
nsv. är speciellt fästadt vid husfadern. Det användes i en
smula ironisk eller smeksam stil af gesäller om sin mästare,
af hustrun om sin man. I allvarsam normalstil användes
gubbe aldrig i annan betydelse än ’gammal man’.

Jag vänder mig så till förklaringen af de i nsv. dial.
mötande sidoformerna till gubbe näml. gubbis och gúbbas (båda
med acc. 1).

Kock Sv. Lm. X, 3, 6 ff. anser gubbis hafva uppstått
ur god + bise ’gubbe’; från gubbis har så bb öfverförts till
gum(m)e ’gammal man’, hvaraf gubbe.

I Sv. Lm. XV: 8 s. 10 ff. förklarar han gubbas c god
+ bas; andra leden bas är nsv. bas ’arbetsförman’, nno. bas
’formand, forstander; en som udmærker sig fremfor andre’

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:01:57 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/anf/1902/0068.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free