Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
v. Frieøen: Fornvestnord. vers.
66
25; hennes systrar heta Snót, Brúfrr, Svanni, Svarri etc. Sn. E.
I, 536 lemnas en mera detaljerad beskrifning pä
beskaffenheten af den kvinna, som betecknas med f eima. Där heter
det: f eima er sú köllut er ufrom er, svá sem ungar meyjar
tåa peer Jconur er údiarfar eru. Jfr nisl. feiminn ’blyg’,
f eima ’blyghet’ etc. Haldorsen. Fvn. f eima motsvaras af ffris.
fémne van Helten P. B. B. XIV, 245 och ags. fœ’mne. Om
fvn. f eima se närmare Gislason Njála II, 109.
Genom valet af f eima har skalden alltså vunnit en
illustrering och markering af verar né vpro pekkir.
Vår visuhelming får alltså följande utseende:
Vitr pottesk vaikyria —
verar né vpro pékker
feimo enne frami ei t o —
es fugls rgdd kunne
Vitr har enligt den af mig begagnade afskriften alla
hskterna, och detta tyckes bättre passa till meningen än vig,
som Fagrsk. uppger som variant. Jag uppfattar nämligen
verar t. o. m. framleito som en parentes. Det är intet våld
på handskriftens läsart att föra pekkir till andra versraden.
»
Sannolikt har — såsom vanligt är — prototyperna (A och
B själfva) i likhet med en afskrift af A (AM 301 4:to)
stroferna i oafbruten följd som prosa. Detta framgår däraf, att
pappershandskr. ha från h varandra af vikande strof- och
versindelning i t. ex. v. 18/19.
Metern blir då i raden verar etc.
^xi^lix
Att ändra A-handskrifternas enhälliga framleito, som är
skrifvet utan förkortning, till fránleito ’skarpögd’, anser jag
icke tillåtligt, isynnerhet som man då icke vinner någon
förklaring af B’s framsótto. Denna läsart synes mig visa, att
framleito för de gamle haft liknande innebörd med sø’kia
fram ’djärft tränga fram (i strid)’. Liksom sø’kia fram vid
sin sida hade substantivet framsókn, så förmodar jag vid sidan
af leita fram ett framleit (jfr leit f. nom. actionis till leita
AEKIV FBb NORDISK FILOLOGI XVIII, NT FÖLJD XIV. 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
