- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Adertonde Bandet. Ny följd. Fjortonde Bandet. 1902 /
67

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

v. Friesen: Forn vestnord. vers.

67

och öfversätter med "as he sat on a peak of Wincrag" och
i noterna C. P. B 529 förklarar Viribiorg vara ’some place’.

Jag förmodar att skalden med dessa ord ger en mer all-

mänfattlig och poetisk upplysning om den scen, dit han ville
förlägga dialogen mellan valkyrian och korpen.

Det är en vanlig företeelse i handskrifterna, att den i
i talspråket bortfallna mellersta konsonanten i en
konsonantgrupp jämväl af dem utelämnas. Om här antages, att ett d
är utfallet mellan n och 6, erhålles en form vindbiarga.
Bortfallet var desto lättare, som afskrifvarne här, liksom på så
många andra ställen i detta skaldestycke, synas ha alldeles
förlorat känslan af ordets ursprungliga innebörd. Ett alldeles
likartadt bortfall möter i Cod. Reg. af poet. Eddan, där i
V9I. kv. 9 handskriften har vin purri för vindpur ri, se Bugge
Norren Fornkv. s. 167.

Hvilken är då betydelsen af vindbiarga? Tanken föres
osökt på molnen. Det är intet förvånande, att en skald med
T> or biörn s omedelbara och realistiska naturåskådning, tack vare
livilken han i vårt kväde ger oss måhända flere träffande och
sant poetiska bilder än kanske någon af de gamle skalderna,
i de sig vid horisonten upptornande molnen sett ett i luften
sväfvande berglandskap. Bilden är ju äfven för den mindre
fantasirike slående. Men det finnes också direkta bevis för,
att de gamle sett och tänkt sig molnen på detta sätt. Det
är utan tvifvel riktigt, när Viktor Rydberg och Noreen
(Ups.-stud. s. 200 not.) i ett par af de första raderna af Helgakv.

Hund. I

hnigu heilog vgtn
af himinfiollum

«

se en omskrifhing för det från molnen nedströmmande regnet.
Man bör alltså, synes mig, afgjordt föredraga Egilssons första
tolkning ’montes coelestes’, om han härunder förstår molnen,
framför hans alternativa ’montes præalti, celsissimi’.
For-skårne förfara f. ö. olika: de flesta läsa Himinfioll och be-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:01:57 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/anf/1902/0077.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free