- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Adertonde Bandet. Ny följd. Fjortonde Bandet. 1902 /
68

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

68 v. Friesen: Forn ve st n ord. vers.

trakta ordet som egennamn. Så t. ex. Gering, som ej anför
ordet i sitt glossar och i Die Edda s. 160 öfversätter "vom
Himmelsberg" Hildebrand och Bugge läsa himinI
Helge-digt. s. 80 öfversätter Bugge: "hellige Yande strøm med fra
Himmelfjælde". Med sistnämda ord förstår Bugge tydligen
molnen, utan att han dock uttryckligen sagt det, ty han
tolkar "hellige Vande" med "Regnskyl der strømmer i
Torden-veir". — Heimdall residerade enl. de gamle i Himinbiorg.
Grimnism. 13 lemnar en högst allmän beskrifning på detta
residens. Noggrannare upplysningar ger oss Sn. E. I, 78:
par er enn sá stacfr er H. heitir. Så stendr vid brúarsporfr
par er Bifrost Tcemr til himins. Det måste med Hellquist
Ark. VII, 171 f., Noreen Fornnord. relig., mytologi och
teologi s. 7 och E. H. Meyer Mythologi s. 228 (jfr äfven
Gol-ther Germ. Mythol. s. 360) anses otvifvelaktigt, att
Heim-daUry Heimdalr är regnbågens gud. H. betyder ’den
strålande bågen’; jfr Kögel IF IV, 313. Då det nu säges om

Heimdallr, att han tronar i Himinbiorg, är det synnerligen
nära till hands att med Noreen å det anförda stället förklara
himinbiorg som molnen. Kanske har man i regnskyarne
jämväl att se hans nio mödrar, som vanligen identifieras med
hafsvågor, men hvars namn synas lika väl kunna tydas som
regnskyar. Ett par andra talande skäl för att de gamle
betraktat molnen som i luften sväfvande berg ger Th.
Hjelm-qvist Naturskildringarna i den norröna diktningen (A. T. f.
S. 12: 1) s, 111 f. Han påpekar bland annat, att

Konungs-

skuggsiá s. 35 kallar ett upptornadt moln för sJcyfjalL Andra
fall hos Meyer Germ. Myt. s. 88.

For att nu återgå till vindbiarga är vind- en närmare
bestämning, som äfven eljes möter i molnkenningar: i
Al-vism. 19 heter regnmoln vind flot; jfr. lopt-drifa ’nimbus

aereus’ Eg.

vindbiorg anser jag alltså vara de för vinden drifvande
bergen = molnen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:01:57 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/anf/1902/0078.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free