- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Adertonde Bandet. Ny följd. Fjortonde Bandet. 1902 /
95

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

4

Kock: KväU. 95

brandsdalen och i det svenska kveissväl "kvällsvard" i
Gamla-Kar-lebv-m&let i Finland. (Kveisval, i kveiss även i
Pedersöre-Purmo-målet).

Häremot har Lidén opponerat sig i Vermischtes zur wortkunde

und grammatik s. 12 ff. och BB. XXI, 104 ff., 117. Lidén menar,

att uttalet kveild i norra Gudbrandsdalen skulle vara sekundärt och
bero på det följande muljerade i-ljudet. Diftongen ei i
Gamla-Kar-leby-raålets kveissväl tror han vara "einzeldialektisch1’, eftersom
simplex heter kvæld; han förklarar dock ej diftongen i kveissväl, ty
såsom en förklaring kan det ej räknas, att han menar den stå i
"irgendwelcher beziehung" till förlusten av l [i kvæld].

Själv nödgas L. skilja fsv. namnet qualdolf[sson) från isl.
Kveldmfr och likaledes skilja nyno. igjœrkvald från nyno. kvæld;
han antar nämligen, att qualdolj[ss<m) och igjærkvald skulle hava
ett annat avljudsstadium (urgerm. *qalctaz-) än KvelduJfr och kvæld
(urgerm. *qelctaz-). Att på detta sätt utan bindande skäl se olika
avljudsstadier i ord, som för den omedelbara språkkänslan te sig
såsom identiska, strider enligt min uppfattning mot grundprincipen
för allt etymologiserande, och jag tror mig numera kunna
genom hanvisning till formen för ordet kväll i ett par skånska
bygdemål å daga lägga, att ordets urnord. form icke blott kan, utan
måste hava varit *kwaild-.

Under de senare åren hava de allra flästa skånska bygdemål
blivit systematiskt undersökta, en undersökning, som organiserats
av personer i Lund. Målen i östra och Västra Göinge härad hava
därvid granskats av biblioteksaman. A. Malm och docenten Martin
Nilsson. Jag har att tacka dessa herrar för de följande faktiska

uppgifterna om dessa m&l. J

I östra Göinge härad motsvaras isl. ei, nvsv. riksspråkets e
ljudlagsenligt av åi, t. ex. ståin "sten", båin "ben . Nu heter "kväll"
i detta mål kw&iU (eller, med förlust av tv, kåill). Det kan ej
betvivlas att, liksom ståin motsvaras av ett isl. steinn, urnord. stainan,
även kwåUl förutsätter ett isl. *kveild, urnord. *kwaild~. Detta är
så mycket säkrare, som "eld" i målet heter åill, och alla (helt visst
även Lidén) se på grund av Läfflers undersökning om ordet eld
i Sv. landsm. I nr 7 i detta åill ett bevis för ett isl. *etldr, urnord.

*aüd-, *ailict~.

Men ej nog härmed. I Västra Göinge representeras isl. ei,
nysv. rspråkets e av diftongen äu, t. ex. stäun "sten", bäun "ben".
I denna bygd heter därför ordet "kväll" kwäull; även denna form
måste hava utgått från ett urnord. *kwaild-.

I motsats till ordet för "kväll" heter däremot t. ex. "snäll"
(jm£ isl. snialdr) både i östra och Västra Göinge snäll utan

diftong.

För den här diskuterade frågan är det naturligtvis likgiltigt,
huruvida diftongerna åi, äu i Göingemålen omedelbart utvecklats
ur den samnord. diftongen æi, eller det samnord. æi först blivit

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:01:57 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/anf/1902/0105.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free