- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Adertonde Bandet. Ny följd. Fjortonde Bandet. 1902 /
123

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Hjelmqvist: Anm. till ’Den sjuka mässan’. 128

— "Je neher Rom, je erger Schalck." Där s. 1714. — "Wer
einmal gen Rom gehet, der suchet den schalck; wer zum
andernmal hyngehet, der findet yhn; wer zum drittenmal
hyn-gehet, der bringt den schalck mit yhm heym." Därs. 1717.

För min del vågar jag tro, att de förut anförda
uttrycken om Clemmed äro en variant till ordspråken om den som
kommer tillbaka från Rom såsom en nequam. Detta ord
motsvaras i Satiren af skalck, liksom i den latinska versionen
af det senast anförda ordspråket schalck ersattes af nequam *).
Jfr äfven att i den danska öfversättningen af Reincke (se
ofvan) nequam utbytts mot skalck.

Hvarifrån har då nanmet Clemmed (Clemens) inkommit?
På denna fråga torde man svårligen kunna gifva något fullt
säkert svar.

Om, såsom ofvan anförda parallelställen göra troligt, den
form, som uttrycket har i Satiren, är äldre än den hos Grubb,
måste man naturligtvis betrakta den af Grubb anförda "gamla
sagan" om talesättets uppkomst såsom ett af de så vanliga
påhitten, hvarigenom man sökt förklara ett talesätts
upprinnelse. Själfva förklaringen är ju för resten i och för sig
ganska osannolik: den som följer med som sällskap till Rom gör
ju icke någonting, som är så i ögonen fallande onödigt, att
hans namn skulle lämpligen kunna användas i en jämförelse
för att beteckna att något sker "onödigt dårligen", "allenast
wänner til willia" 2).

Det är ju möjligt, att ifrågavarande ordspråk af en
eller annan anledning blifvit fäst vid någon, som verkligen
hette Clemens. Emellertid torde man i så fall svårligen
kunna få rätt på honom.

,) wQui semel it Eomam, vult istic quærere nequam; qui bis it, hunc
reperit, qui ter secum huncque repor tat." Wander, som ofvan 1718.

a) Orden "dårligen", "allenast wänner til willia" hafva säkert
tilkom-mit p& grund af Grubbs åsikt om talesättets ursprung. De angifva icke
något, som var karakteristiskt för ordspråkets ursprungliga innebörd.

i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:22:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1902/0133.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free