- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Adertonde Bandet. Ny följd. Fjortonde Bandet. 1902 /
131

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Hjelmqvist: Anm. om Jöns och gös.

181

2.

I min föregående uppsats påvisade jag, hurusom den

t

förklenande personbeteckningen gös så tidigt som 1768 asso*
cierats med det likalydande fisknamnet.’)

Nu kan jag tillägga, att redan Schultze i sin
hand-skrifna ordbok s. 1589 (c. 1755) tyckes uttala sig för de
båda ordens etymologiska samhörighet, så till vida som han
sammanför dem till en artikel. Gös är enligt honom ej blott
namnet på "ett slags välsmakande fisk", utan begagnas också
för att beteckna "en gemen karl, bängel. Homo nefarius . .
Angl. A base fellow". De anförda engelska orden tolkas
hos Serenius (se Arkiv 16: 180) med gös, något som tyder
på att denne lexikograf varit Schultzes källa.

3.

Gös ("jos") i betyd, "dummerjöns" är från början af
1860-talet an tecknad t från Västergötland. Se P. A. Säve i
Anti-qvarisk tidskrift för Sverige 2: 168. Säve identifierar ordet
med ett gotländskt (för mig obekant) jos.

226 (1589). I den svenska öfversättningen af Heineke Fosz (1621) två g&nger

k. _

återgifvet med Hans Skänck (Hans Skänker) — se s. 288, 585 — och en
gång motsvaradt af Hans Mödh, eg. penningen (se s. 486). Detta sista
uppkommet under inverkan af Hans med den röda munnen (urspr. — Johannes
Chrysostomus, se Nyrop i Dania 4: 250 ff.). — Särskild t märkes ordspråket.
"Hans Schenck hat gnad zu Hofe", se Egenolph, Sprichwörter 84 a (1560).
P& svenska: "Hans Skenck haifuer Gunst til HofFaa". E. B. Schroderus,
Rättegångs Oordning af GL am Waldt 60 (1619).

*) Sedan jag skref min förra uppsats, har jag funnit, att iisknamnet
ingår i jämförelsen: "Stinnögdr som en Hjelmäregös : storögd." Bidrag till
Södermanlands äldre kulturhistoria 6: 64. Fastän detta uttryok onekligen
tyder därpå, att gösen kunnat i folkuppfattningen gälla såsom dumv kan det
dock ej anses bevisa, att gös — Lucioperca möter oss i "en dummer gös9.
Exemplen från 1700-talet på användn. af gös såsom förklenande
personbeteckning synas mig fortfarande tala däremot.

Lund i Juni 1900.

Theodor Hjelmqvist.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:01:57 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/anf/1902/0141.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free