- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Adertonde Bandet. Ny följd. Fjortonde Bandet. 1902 /
144

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

144

Kock: Till fnord. ljudlära.

Med begagnande av de av Ottelin meddelade statistiska

uppgifterna skall jag emellertid söka ådagalägga, att en
bestämd tendens till en dylik regel finnes. Det är egentligen
vid behandlingen av -r i presens sing. av verb av typen kalla,
som denna tendens framträder, men den kan även annars i
någon mån spåras.

De nämnda presensformerna bibehålla merendels -ä i
en stavelse, som omedelbart efterföljer. en kort
rotstavelse, men förlora annars merendels -r (d. v. s. att
-R förloras i stavelser, som omedelbart efterfölja en lång
rotstavelse, samt i stavelser, som skiljas från ordets [första]
rotstavelse genom någon mellanliggande stavelse).

Till den förra ordgruppen höra med kvarstående -/?:
marar 52 ggr, talar 13 ggr, louar 3 ggr, tapar 2 ggr, iavar1),
plœghar; dessutom skrittar 17 ggr. Då presens sg. pass. av
verbet skriwa i Codex bur. alltid heter skriwas (ej skrifs,
Ottelin s. 164), talar all sannolikhet för att skriwa i denna
urkund böjts såsom kalla och (liksom det isl. skrifa : pret.
skrifapa) havt kort rotstavelse. Men då fsv. även havt ett
starkt böjt skriwa : pret. skref (i Cod. bur. pret. skr ef: skriwu),
och då i vår urkund isl. -r efter konsonant motsvaras av -ar
(nom. sg. isl. dagr = daghar etc. i Cod. bur.), så finnes den
möjligheten, att skriuar i Cod. bur. etymologiskt skulle
motsvara ett isl. *skrifr.

Till den förra ordgruppen höra med förlorat -r: snara
5 ggr, tala 4 ggr, uara.

Alltså hava kortstaviga ord bibehållit -ä 89 ggr (om
skriuar frånräknas, 72 ggr), men förlorat ’det icke mera än

10 ggr.

Till den andra ordgruppen höra med förlorat -r: akta 2
ggr, helsa, hepra 3 ggr, huxa 2 ggr, néka1 ofra 5 ggr,
præ-dica 3 ggr, paka (d. v. s. pakka "tackar") 5 ggr, dara, griœna

1) När efter en form ej anföres, huru ofta den möter, finnes den blott

en g&ng.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:01:57 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/anf/1902/0154.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free