- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Adertonde Bandet. Ny följd. Fjortonde Bandet. 1902 /
148

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

148

Kock: Till fnorcL ljudlära.

Från senare perioder finnas andra arter av konsonantbalans.
I Ark. nf. XII, 265 ff. har av mig framhållits, att i vissa
äldre nysv. skrifter det kortstaviga httfwudhj hoffuudh
bibehållit det äldre slutljudande som däremot i långstaviga ord
sådana som skilnadh > skilnat övergått till -i. Am. B. Larsen
har i Oversigt over de trondhjemske dialekters
slægtskabsforhold s. 78 anmärkt, att i målen i Orkedalen, Børgsen,
Melhus och Singsås slutljudande -m kvarstår i ursprungligen
kortstaviga ord sådana mågåm (< dat. pl. mag om), men har
förlorats i långstaviga ord sådana som bakkå (< dat. pl. hakkorn),
och att detta sammanhänger med ordens akcentuering.

Den här ådagalagda fornsvenska konsonant-balansen, som
spelat en roll vid behandlingen av slutljudaude -ä, är av
intresse även för bedömmandet av belans-lagarna i allmänhet.

Jag har, såsom nämnt, förklarat vokalbalansen genom
olika akcentuering.

Nu har emellertid enskilt (av en man, för hvilkens åsikt
om språkliga spörsmål jag i allmänhet har den allra största
aktning) mot denna min uppfattning den invändningen blivit
framställd, att vokalbalansen skulle hava framkallats (icke,
eller åtminstone icke väsentligen av olika akcentuering, utan)
av olika kvantitets-förhållanden hos ändelse-vokalerna. I
t. ex. spini skulle ultimas i-ljud hava varit kvantitativt längre
än ultimas i-ljud i timi; därför skulle spini hava bevarat -i,

men timi hava låtit det övergå till -e (time).

Denna mening vederlägges genom den fsv.
konsonantbalansen.

Det är självklart, att de olika arterna av balans, d. v. s.
vokal-balansen (spini: time etc.), nasalitets-balansen (samnord*
eta isl. eta: samnord. g elda isl. gialda) och konsonantbalansen
(fsv. suarar : tekna[r\) måste förklaras på samma éätt. Man kan
således icke antaga, att en faktor framkallat vokalbalansen,
men en annan faktor framkallat konsonantbalansen, eller att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:01:57 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/anf/1902/0158.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free