- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Adertonde Bandet. Ny följd. Fjortonde Bandet. 1902 /
170

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

170 Kock: Till fnord. ljudlära.

Det fsv. foghl skrives i Cod. bur. fugul 157, 1. Ordet
"sovel" skrives Sugul (lefs Sugul) i ÖGL. Kr. 11 i en handskrift
från 1550—1600, och i åtskilliga handskrifter till SML.
anträffas KB. 4: 3 lefs sughul. I detta ord har tydligen på
grund av labialiseringen av gh och I (kajiske delvis även
under påvärkan av rotstavelsens w-ljud) den s. k. parasitvokalen
blivit u. Jmf. även sigholdo "seglade" i Cod. bur.

Vår tids grammatici synas ej hava beaktat en av
Schlyter i forordet till Magnus Erikssons Stadslag s. XXIV
meddelad iakttagelse beträffande "parasitvokalen". Han
upplyser emellertid, att i handskriften B 44 från slutet av
1400-talet å Kgl. biblioteket finnes "wor ofta i st. f. ändeisen uer,
t. ex. hafuor, ofuor, siœlfuor, thiufuor etc". Härav kan man
draga den slutsatsen, att i den dialekt, som i fråga varande
handskrift representerar, mellan den labiala konsonanten v och
den labialiserade konsonanten r "parasitvokalen" o utvecklats.

I textkodex till Helsingelagen uttryckes -r med
föregå-. ende "parasitvokal" vanligen med -er (fæller, ligger etc.).
Undantag göra ord, i hvilka denna ändelse omedelbart föregås
av r-ljud. I dylika finner man åtminstone ofta skrivningen
-wr : halwr 8, 6, siælwr 8, 7; 10, 2 etc., giwr 12, 2 etc.,
lewr brøz 10, 1, hawr 10, 2, riwr, þiufwr etc. etc.
Eftersom i denna handskrift w ofta brukas med valör av vu (t.
ex. i howzman 15, 2, halw 29, 15 etc.), så representerar t.
ex. halwr stavningen halvur, och i handskriftens dialekt har
"parasitvokalen" mellan v och r utgjorts av u. Mera sällan
finner man i denna lag -ur (= isl. -r) efter andra
konsonan-ter än v, dock t. ex. takur 28, 12, akur tiund 8, 17. Aven
den ändelse, som motsvarar isl. -/r, uttryckes i HL. efter v-ljud
stundom på samma sätt som den ändelse, som motsvarar isl.
-r, t. ex. œrwr 30, 12 (pres. sg. av ærwd), ærfwr, arfwr 30,
11 (samma form), lifwr 10, 3 (pres. sg. av liwá)\ det synes
således, som om ultima-vokalen i liwir etc. övergått till u
eller åtminstone fått en starkt labial klang.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:01:57 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/anf/1902/0180.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free