- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Adertonde Bandet. Ny följd. Fjortonde Bandet. 1902 /
228

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

228

Kock: Anm. om ljudförb. aiw.

I överensstämmelse med mig (och även med Hultman) hade
han iakttagit, att Kod. 1812 4:o använder böjningen ack. sg.
sió [nom. siór]: gen. sœ’var, och att denna böjning måste vara
relativt ursprunglig. Detta hava alltså tre personer,
oberoende av hvarandra, iakttagit.

Yidare antaga han (jmf. s. 39 under skær) och jag
ungefär samma utveckling av diftongen æu till io, så att vissa
mellanstadier med e, i passerades, hvilka vokaler (e, i) därför
återfinnas i vissa bygdemål.

Ytterligare ser han (s. 23, 24) liksom jag i fsv. snø, slø
yngre utvecklingsformer ur sniör, sliür.

Slutligen överensstämmer v. Fr. däri med mig, att vi
båda anse åtskilliga, av andra författare såsom hit
hänförliga upptagna former alldeles icke hithörande, så t. ex. det
till sin existens mycket problematiska fsv. "haskaper" "familj",
det fno. arofi. Hit höra ock sådana av v. Fr. nämnda
former som isL hreifij hreyr, fno. øyman, fsv. harap, hvilka jag
avsiktligt alldeles uteslutit ur diskussionen såsom
uppenbarligen icke hithörande och därför utan betydelse för denna fråga.

Angående huvudfrågorna äro v. Fr. och jag däremot
icke ense.

Enligt honom skulle någon utveckling av aiw till dw i
fortisstavelse över huvud icke hava inträtt i nordiska språk;
isl "olycka" skulle alltså vara ett helt annat ord än det
finska låneordet vaiva "labor molestus, ærumna, miseria".
Yidare skulle ljudförbindelsen aiw framför konsonant och i
slutljud ljudlagsenligt hava blivit till den isl. diftongen eyy
gut-niskt oy\ så t. ex. i nygutn. froy. Överallt framför vokal
skulle aiw däremot hava utvecklats till œw (t. ex. dat. sg.
*maiwé ;> snœ’vi); sedan æw på analogisk väg införts till
enstaviga former (såsom nom. *snøyr, som därigenom blev
*snœwR), övergick det — menar han — till iö (t. ex. nom.
sg. *snœwR > sniór). Växelformerna med iä (t. ex. sniár :
sniór) böra enligt v. Fr. icke förklaras genom någon ljudlag,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:01:57 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/anf/1902/0238.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free