- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Adertonde Bandet. Ny följd. Fjortonde Bandet. 1902 /
234

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

234

Kock: Anm. om ljudförb. aiw.

Allmänt erkännes, att i de fht. snéo séo, spéo en
ljud-lagsenlig utveckling av ljudförbindelsen aiw med vokalisering
av w föreligger. Då nu parallelismen mellan de anförda fht.
och nordiska formerna är fullständig, forlrar den enkla
konsekvensen, att även i de isL sniór, siór, spió en ljudlagsenlig
utveckling av ljudförbindelsen aiw med vokalisering av w
föreligger.

Men enligt v. Fr. skall detta icke vara fallet. Den
ljud-lagsenliga utvecklingen skulle enligt honom ha givit *sneyr,
*seyr, *spey, hvilka former dock ingenstädes finnas. Men ej
nog härmed. Han antar, att nom. sniór, siór och pret. spió
skulle hava fått sin vokalisation på helt olika sätt. Sedan
dat. sg. *snaiwe blivit *snæiwe > snæwe, skall enligt honom
<BW på analogisk väg hava överförts till nom. *snøyR, så
att man fått *snæwR, hvarefter *snæwR blivit sniór. Pret.
spaiw däremot gav enligt hans mening ljudlagsenligt *spøy,
"en enastående preterital form, som snart ersattes med *spætu,
liksom t. ex. den äldsta literära fvn. formen af stiga nämL
sté ersattes med steig. Det supponerade *spæiu ;> *spæu >
spió" (s. 44). — Under det att nom. *snœwR (hvarur senare
sniór) fick sitt œw från dat. snæwe, skall alltså — om man
finge lita på v. Fr:s åsikt — pret. *spæiw (hvarav *spæw :>
spió) hava erhållit sitt æi från etymologiskt obesläktade ord
med samma avljudsserie (bita : bæit etc.).

Detta — att isl. sniór och spió, ehuru utgångna från
likartade urformer (jmf. got. snaiws : spaiw), skulle hava
utvecklats till samma slutresultat (med io), men icke på
ljudlagsenlig väg, utan på två vitt skilda analogi-vägar, allt
trots den ljudlagsenliga utvecklingen i fht. snéo, spéo —
detta tror jag mig med full rätt kunna karakterisera såsom
icke möjligt.

Men vidare. Då man har en så brokig mångfald av
former, alla utvecklade ur samma urform (-aiw-), som sniór:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:22:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1902/0244.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free