Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
286
Kock: Anm. om ljudförb. aiw.
av de olika växelformerna jmf. v. Friesens förtjänstfulla
sammanställningar s. 35 ff., F. Jönsson: Norsk-isl. skjaldespr. 28 f., 69.
En huvudinvändning mot v. Friesens uppfattning är nu,
att han nödgas förklara alla dessa normalformer med iö
på analogisk väg. Så skulle ju enligt honom t. ex. sniðr
hava kunnat fä sitt iö endast på så sätt, att æw på
analogisk väg överfördes från dat. sg. snæwi etc. (som uppstått av
*snaiwé etc.) till nom. sg., hvarefter det sålunda uppkomna
*snœwr blev sniör.
Däremot förklaras i dessa ord normalformen med iö
(smör etc), fullt ljudlagsenligt enligt den av mig omfattade
teorien: *snaiw(a)r blev ljudlagsenligt *snœiwr > *snœwr >
sniör.
Även iö i isl. iór "häst" nödgas v. Fr. s. 49 förklara på
analogisk väg: från dat. sg. *ewe, pl. nom. *éwar etc. skulle
éw hava införts till nom. sg., som därigenom blev *ewr,
senare > iór. — Enligt min i Ark. nf. XIII, 362 givna
förklaring hava däremot nom. sg. *ehwar, ack. sg. *ehwa helt
enkelt ljudlagsenligt blivit *ewr, *éw, senare > eor, to.
Och å andra sidan: hvar anträffa vi i värkligheten den
vokalisation, hvilken man med v. Friesens teori ljudlagsenligt
väntar i de ytterst vanliga enstaviga formerna av dessa
ord? Enligt honom skulle vi t. ex. i nom. sg. ljudlagsenligt
hava fått *snøyr, *søyr, *møyrx), *sløyr} *frøyr, *frøy. Nu
anträffas i fornspråket ingen enda form med øy (ey) av dessa ord.
De enda spåren av en ^-vokalisation utgöra det isl. ey "alltid*,
(sidoform till ei, æ\ é) samt fyra ordformer (hvarav de tre
med ytterst ringa geografisk utbredning) i modema bygde-
*) Jag kan icke antaga v. Frisens sammanställning av isl. miór "tunn"
med ags. mearu "tender, soft" (s. 20 f.). Betydelsen harmonierar foga, men
det viktigaste är, att r-ljudet i mearu icke ljudlagsenligt skulle hava
förlorats i isl. miér. Enligt min uppfattning existerar nämligen icke den av
Noreen Ark. nf. II, 804 antagna ljudlagen för r-förlust framför tø. Med
ordet haust är det ett alldeles särskilt förh&Uande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
