- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Adertonde Bandet. Ny följd. Fjortonde Bandet. 1902 /
237

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Kock: Anm. om ljudfórb. aitø.

237

mål, nämligen det västerbottniska sløy "slö", de nygutniska
sloygur "slö", snoy "snö"; subst, froy (frøy) "frö" i nygutn. och
östsvenska dialekter; adj. frøy "fruktbar" i Nordlandet (och
Helgeland?) i Norge1).

Jag tror mig ingalunda göra mig skyldig till n&gon
överdrift, när jag säger det vara bestämt otroligt, att
øy-vo-kalisationen skulle vara så ytterst svagt representerad, om øy
ljudlagsenligt hade uppstått i den stora omfattning, som v.
Fr. antar.

Ovan givna kritik har, såsom jag tror, visat, att
oöverstigliga svårigheter stå i vägen för v. Friesens teori1)-

Till styrkande av sin teori har v. Fr. emellertid
meddelat en exkurs "Om helrim bildadt af enbart lång vokal
eller diftong i dróttkvátt". Då han synes lägga ganska stor
vikt på denna exkurs, anser jag, att jag bör yttra mig även
om den.

Som bekant uppfattar man regeln för helrim vanligen
på så sätt, att för helrim fordras samma vokal + samma
konsonant (eller konsonanter), t. ex. friþro/s : of6a, fíÆnum :
rtÄri. Halv-vokalerna i och u (iw) äro likgiltiga för
rimmet, vare sig att de efterfölja en konsonant eller en vokal
(resp. diftong), hvadan rim sådana som hior : fior-vi, hrce’:
Ä-vi, mey : dey-isL äro fullt korrekta. Vidare kunna alla
flexions- och avledningskonsonanter lämnas ur spelet vid rim,
hvarför t ex. xdt-T (med nom.-märket -r) : brf/-i, ba/-8 (med
gen.-märket -s) : mål-i kunna utgöra fullgoda rim. Jmf.
Sie-vers: Altgerm. Metrik s. 94, Falk i Ark. nf. VI, 125 ff.,

’) Om det ytterst s&llsynta, såsom första kompositionsled i fsv. ett par
gånger använda Sø- ("sjö"-) se Kock i Ark. nf. XIII, S71. sløy i Oslo &r,
såsom v. Friesen s. 26 anmärker, en tvivelaktig form. Ännu tvivelaktigare
äro nyno. fr øyd, nysv. dial. frøydhvist (Nyland) "ungt skott av tall", hvilka
v. Friesen a. st. även själv anser vara ovisBa.

2) Om hans uppfattning av diftongen iä i växlingen sniór : sniár etc.
skall jag först nedan uttala mig. Den är nämligen oberoende av de övriga
teorierna.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:01:57 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/anf/1902/0247.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free