Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
244
Kock: Anm. om ljudförb, aiiø.
vid hvarandra urn. *mauiR och urn. *launa. Om nu vid
synkopen af ändelsevokalerna u i *mauiR forblir uy liksom
det bevisligen gör i layrn, så borde *mauiR utveckla sig till
*mauR lika väl som *launa blir laun. Detta gör det
emellertid — som bekant — icke, utan *mauiR ger det historiska
mäR*. Fastmer menar v. Fr., att *ma-uÍR blev *ma-UR} "hvars
u sedermera synkoperades samtidigt med u i sunuR\
v. Fr. besinnar härvid icke en mycket viktig faktor. Om
u i (det ur *mauiR uppkomna) *ma-UR synkoperades
samtidigt med u i sunuR, *la%uR etc., så frågar man sig: hvarför
utövade det vid sin synkopering icke samma omljudande
in-värkan på rotvokalen som w-ljudet i *lagUR? Av *la$UR fick
man Iggr, men av *ma-UR fick man mär (ej, såsom man
med v. Fr.s mening väntar, *mqr). — Svaret på frågan måste
bliva: detta stämmer icke, och detta lär oss, att något *ma-uR
aldrig funnits, utan att *mawiR genom *mawR blev mär (mœ’r).
Yid sin jämförelse av *mauÍR med Hanna går v. Fr. ut
ifrån, att alla rkonsonantiskt använda w-ljudr’ med
nödvändighet skulle vara absolut samma ljud. Detta är emellertid
icke fallet. Sievers yttrar i Phonetik4 s. 151 "... So stellt
der láut in [engl.] he einen diphthong aus etwas offnerem
und etwas geschlossenerem i dar, der in who eine ähnliche
Verbindung zweier u . . . Für die umgekehrte folge können
engl, beispiele wie . . . wool, wound . . . dienen; hier wird
wie überhaupt da, wo vor einem vocal wie i, u der
corre-spondierende ’halbvocal’ gebildet werden soll (also bei gruppen
wie ji, wu\ der ’halbvocal’ stets etwas geschlossener
eingesetzt als der ’vocal’1), so dass hier zum theil
engen-bez. rundungsgrade erreicht werden, die bei den silbischen
vocalen derselben sprachen sonst nicht üblich sind". Fastän
alltså både första och andra ljudet i wool är ett «-ljud, så är
det första (halvvokalen) "mera slutet" än det andra (vo-
Spärrat av mig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
