- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Adertonde Bandet. Ny följd. Fjortonde Bandet. 1902 /
245

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

245 Kock: Anm. om ljudförb, aiiø.



• kalen). I Englische Philologie I2, 56 anmärker J. Storm:
"Das frz. ou in oui ist mehr vokalisch als das engl, w in we7
was besonders in der frz. ausspräche von Wörtern wie
"tram-way" (tra-moub) wahrzunehmen ist".

Otvivelaktigt är, att i det ur *mawiR utvecklade *mawR
det efter a-ljudet följande ljudet icke var fullt identiskt med
det efter a följande ljudet i *launa laun} Att efter mera än
tusen år absolut korrekt avgöra, hvilken skillnaden varit,
detta är naturligtvis omöjligt. Men tydligen var det
ifrågavarande ljudet i *mawR mindre vokaliskt än
ifrågavarande ljud i laun, hvarför jag här betecknat dem med resp.
w och u. Detta "mindre vokaliska" ljud i *mawR > mäR mær
förlorades, under det att det "mera vokaliska" ljudet i laun
kvarstod. Denna olika natur hos det tredje ljudet i *mawR
och laun överraskar alldeles icke, eftersom ljuden på urnordisk
tid hade olika omgivning: i *mawiR stod w-ljudet
intervoka-liskt; i Hauna omgavs w-ljudet av en vokal och en konsonant1).

Den enda egentligen sakliga invändning, som v. Fr.
framställer mot min uppfattning angående utvecklingen av
ljudförbindelsen aiw, har jag i viss mån redan i korthet bemött
(s. 242), men jag tror mig böra återkomma till densamma,
v. Fr. resonnerar s. 68 f. på följande sätt. Det är osannolikt,
att ljudförbindelserna tw7 äw (i pres. sg. *smwiR, i
*näwa-"nära") skulle hava övergått till y, p (o), med förlast av w
(w) (isl. snýr, nó- såsom första kompositionsled), men däremot
ljudförbindelsen æw (i *snaiwaR, *snœwR) och även Iw (i

*) Härmed kan i viss mån jämföras, att även enligt Walde: Die
german. auslautgesetze s. 1*25 "zwischen einem im Diphtonge und pinem
zwischen zwei Vokalen stehenden # doch ein bedeutender Unterschied ist. Ein
aus schon urgerm. entstandenes öu braucht durchaus nicht mit altem

~öfi zusammengefallen zu sein." Häri har Walde rätt. Däremot vill jag här
icke uttala mig om de språkhistoriska resultat, som han vill draga ur denna
förutsättning.

Den här av mig framställda meningen om to- och w-ljuden i *mawR och
laun etc. torde vara den vanligen antagna, även om den icke förut blivit
preciserad.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:01:57 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/anf/1902/0255.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free