Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kock: Anm. om ljudförb. aiw.
* 260
Redan Hultman har i Ark. nf. XIII, 216 f.
sammanställt fsv. liör "ljum" med isl. Ma!r "blid, mild (om veir og
vind)" (fht. láo låwér) och antagit, att det genom i-omljud
uppkomna -æw- t. ex. i nom. sg. mask. *læwR ljudlagsenligt
blivit liör, hvarvid han skilde fsv. liör från nyisl. Myr
"lunken, varm", v. Friesen är s. 38 tveksam om huruvida fsv.
liör är att föra till isl. Ma!r eller till nyisl. Myr, fsv. lyr
(det är dock något tvivelaktigt, om ett fsv. adjektiv lyr "ljum"
funnits); snarast är han böjd för det förra antagandet. —
Förhållandet mellan dessa ord är ej rätt klart. Om fsv. liör
med Hultman (och v. Friesen) närmast är att sammanställa
med isl. Mæ’r, så har (jmf. Hultman) nom. sg. *M&wír
genom i-omljud blivit *hlæwR och detta ljudlagsenligt liör,
under det att t. ex. ack. sg. *hläwian blev *Mæwan (isl.
Mdr)-Bedömmandet av dessa ord invärkar emellertid på intet sätt
p& den här diskuterade huvudfrågan, d. v. s. behandlingen av
förbindelsen -aiw
Isl. fsv. skiör "skata" f. finnes kvar i nyno. och nysv.
bygdemål under formen skjor \ i nysv. mål även skjora f.
Dessutom brukas med samma betydelse i nyno. dialekter skjær
f., i nysv. mål skär f. och i nydanskan skjære f. Ordets
etymologi är omtvistad och omtvistlig. v. Fr. sammanställer det
med got. sklwjan "gehen" och anser, att formerna utgått från
ett urnord. *skawÍRÍR egentl. "flaxare, flygare" med det germ.
suffixet -isi(ð), -izi{ö) : -usi(ö\ -uzi(p). Detta är mycket
osäkert1), men om man med v. Fr. vill utgå från en urnord.
grundform noni. *skäwiRtR: gen. *skäwiRöR, så förklarar den
av mig hyllade teorien växlingen skiör : skjær på mycket till-
’) Bland betänkligheter kan anföras att, om isl. skiör inneh&ller
ursprungligt Ä-ljud, man snarast hade väntat en Ä-omljudd form (*skiérf icke
skiór\ Dock, om jag har rätt i min i Ark. nf. XI, 358 uttalade tanke, att
(icke blott a, utan m&hända även andra) gutturala vokaler och diftonger
ljudlagsenligt icke underkastas Ä-omljud, när a-ljud följer i nästa stavelse,
sä har pl. skiöRaR etc. ljudlagsenligt bevarat iö (och ej f&tt 10), och det
en-8taviga gkiöR (skiör) har under p&värkan av pl. skiöRaR bibeh&llit
to-dif-tongen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
