- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Adertonde Bandet. Ny följd. Fjortonde Bandet. 1902 /
289

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Noreen: Beriktigande.

289

dog let se, at indholdet af denne mundtlige tradition, som forf. her
henviser til, er temmelig intetsigende og navnlig ikke oplyser noget
om sagaens hovedperson Hrolfr; der er næppe noget i vejen for at
antage, at disse henvisninger kun skyldes forfatterens stræben efter
at gøre sin fortælling så troværdig som muligt. På samme måde
kan det opfattes, når forf. (s. 78, 1. 8 ff.) søger at forsvare hele
sagaens pålidelighed og begivenhedernes sandsynlighed (sml. fortalen
til Didrikssaga).

Rimeligvis har da udg. ret i, at sagnkongen Hrolfr er en af
sagaforf. selv opfunden figur; i hvert fald er alt, hvad der fortælles
om ham, lånt andet steds fra, og det er en vilkårlighed af
sagaforf. at gøre ham til en søn af den Gautrekr, han kendte fra
Refs-saga. Med rette anser Ranisch genealogien Gauti-Gautrekr-Hrólfr
for ung; genealogien i Landnåma viser dette, om den end ikke,
som nag. mener, er tilstrækkelig til "Verdacht gegen die Person
des Hrólfr zu erwecken". (XLII). Mistanke mod Hrólfs
oprindelighed som sagnfigur vækkes snarere deraf, at intet af de i sagaen
om ham fortalte træk gør indtryk af oprindelig at være knyttet
til ham.

Ranisch’s undersøgelser er både skarpsindige og grundige, og
hans resultater vil utvivlsomt i alt væsentlig blive stående; arbejdet
er som helhed et meget smukt bidrag til forståelsen af den
nordiske sagnlitteraturs udvikling.

København, Februar 1901. Henrik Bertelsen.

Ett beriktigande.

Som jag på grund av bristande, om icke just anledning, så
dock tid ock lust hittills aldrig belamrat Arkivet med något
svaromål i anledning av dess ärade huvudredaktörs kritik av mitt
författarskap, så må det för en gång tillåtas mig att medelst
skapandet av ett undantag bekräfta regeln. Jag säger ett, ty jag förlitar
mig uppå, att min vetenskaplige medbroder ock redaktionälle
förman, aärest han godhetsfullt framdeles i samma grad som hittills
uppmärksammar mina vetenskapliga försök, skall jöra det lätt för
mig att hålla löftet att aldrig någonsin jöra så mera.

I Arkivets förra häfte s. 158, r. 3 f. uppjer Kock vid sin
kritik av mitt "icke lyckliga försök" att förklara r-förlusten i anna(r)t
m. m., att jag med "schwachtonige silbe" menar detsamma som
Kock kallar "stavelse med svag levis". Det förundrar mig en smula
att finna, det en tärminologi, som jag — ock många med mig —
nn i minst tio års tid använt ock i många arbeten definierat, icke
är min kritiker mera bekant. I själva det kritiserade arbetet heter
det nämligen (Aisl. gram. s. 31, r. 13—16 nedifrån; likaså Aschw.

▲BKIV FÖR NORDISK FILOLOGI XVIII, NT FÖLJD XIV.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:01:57 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/anf/1902/0299.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free