- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Adertonde Bandet. Ny följd. Fjortonde Bandet. 1902 /
335

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

335 Hjelmqvist: Till Skogekär Bergbos dikter.

i ett af de från Reincke Fosz anförda exemplen ån = ännu
följer omedelbart på nåntijdh. Se Kocks analoga förklaring
at fsv., isl. aldrig(h)in af aldrig(h) + æn (enn). (Arkiv 9: 161,
11: 124 ff.).

Uti svenska och finländska bygdemål påträffas en annan
sidoform till nånsin : nånstin (nånsten, nanstin). Den är känd
från Fryksdalsmålet, se Noreen, Fryksdalsmålets ljudlära 50 1),
Skuttungsmålet, se Grip i Landsm. XVIII. 6: 128, Vätömålet,
se Schagerström i Landsm. II. 4: 22, Södermanländskan, se
ofvan, Vöråmålet, se ofvan, Pargasmålet, se Thurman i Landsm.
XV. 4: 19 m. fl. dialekter (se t. ex. Svensén i Landsm. II. 7:
13)2). Nånstin har, förmodar jag, fått sitt t på grund af
inflytande från nåntin samt möjligen äfven från nånstans =
nå-gonstädes. — Hos O. Rudbeck d. ä. förekommer (se hans Bref
1: 32 (1664), Atland 1: 429 (1679)) nåntzin, som likaledes
synes mig bero på sammansmältning af nånsin och nåntin 3).

2.

"inthet kan man troo
På jorden uthan digh [o, sömn], här trijfwas wäl och groo
Om icke du osz wil bewägen digh bewijsa."
Wenerid 56: 8.

I stället för bewågen, som här betyder "benägen, nådig",
insätter Klemming bevågen. Att denna ändring är obehöflig,
framgår af följande ställe hos Skogekär Bergbo, där bewägen,
som äfven här tyckes betyda "benägen", är rimord:

"Är du intet än bewägen
Från dät hindret är vhr wägen
Som w&r Kärlek stod emot?"
__Wijsor 10: 1.

x) Formen nonstiner förekommer hos Fröding, Bäggler & paschaser 1:
41, 80 (1895).

3) Själf har jag hört nånsten nyttjas i bygdemålsfärgadt skånskt
talspråk. I blekingsm&l förekommer n fr n-sting, se K. Nilsson, Ord och talesätt
fr&n Sydöstra Blekings strandbygd och skärg&rd 95, liksom äfven i småländska
mål, se Landsm. II. 9: 26, 43, i Åsbomålet nbnsteqen% se Billing i Landsm. X. 2:
159; från Wemmenhögs härad i Skåne kännes novnstins (se Landsm. II. 9: 92).

*) TIagfors har i Landsm. XII. 2: 62 uttalat den förmodan, att det i
finländska dialekter förekommande nantin skulle utgå från nanstin. Han

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:01:57 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/anf/1902/0345.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free