- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Adertonde Bandet. Ny följd. Fjortonde Bandet. 1902 /
336

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

336 Hjelmqvist: Till Skogekär Bergbos dikter.

Bevågen (efter lågtyskans bewegen, part. brukadt som
adj.) påträffas äfven annars någon gång i äldre nysvenska.
Jfr t. ex.: "Then Menige man . . äre honom [Dache] så bijfellige
och bewegne." Gustaf I:s registratur 14: 314 (1542).

"Iagh är bewägen vthan lön
I denna sak att höra din böön.tt
Asteropherus, Tisbe 29 (1609).

3.

"En sådan Engels träl och thetz uthan ingas

Men hwadh skal iagh aff w&ld til frijheet född så twingas ?tt

Wenerid 77: 11, 12.

Den första af de anförda versraderna är en stafvelse
för kort, eftersom versen kräfver 13 stafvelser. K. A. Melin,
Sonettdiktningen under det s. k. Stjernhjelmska tidehvarfvet
s. 16, förmodar, att tz i thetz (v. 11) skulle kunna "tjäna
såsom tillräcklig sänkning" och versen följaktligen vara i
metriskt afseende fulltalig. Melin anför (eit. arb. s. 15 f.)
såsom analogier, att watn1) och botn i Wenerid gälla såsom
två stafvelser. Då emellertid n i dessa ord, som — äfven
om det ej skulle ha uttalats såsom en2) — i alla händelser
betecknat ett själfljud (jfr Noreens inledning till Columbus,
En svensk ordeskötsel s. XIX), ej kan anses vara analogt
med tz i thetz, kan jag ej finna ofvan omnämnda förmodan
sannolik. Jag föreslår, att i stället för thetz uthan insätta
thetz för uthan, en form, som var vanlig i äldre nysvenska *) och
som ännu någon gång påträffas i arkaiserande framställning 4).

har dock ej närmare utvecklat, huru han tänkt sig förhållandet mellan de
båda formerna.

’) Äfven i Wijsor 1: 4 förekommer watn såsom i metriskt afseende
tvåstafvigt.

2) Jfr Beckman i Landsm. XIII. 3: 55. i Arkiv 11: 222.

3) Dessförutan (tås förutan o. s. v.) påträffas t. ex. i Gustaf I:s
registratur 15: 455 (1543), i Lexicon lincopense (1640; under alioqui), hos
Stiern-hielm, Archimedes reformatus cap. 6 (1644), Arvidi, Poeterij 116 (1651),
Bud-beck, Bref 1: 6 (1662) o. s. v.

4) Ännu t. ex. hos Fryxell, Berättelser ur svenska historien 6: 277
(1833), Brunius, Gotlands Konsthistoria 2: IV (1865).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:01:57 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/anf/1902/0346.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free