- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Adertonde Bandet. Ny följd. Fjortonde Bandet. 1902 /
337

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

337 Hjelmqvist: Till Skogekär Bergbos dikter.

Genom det föreslagna ordbytet blir versen trettonstafvig.
Staf-velsen för har uteglömts vid sättningen eller fallit bort vid
tryckningen. Jfr att enligt K. A. Melins förmodan (eit. arb.
16) i Wenerid 5: 11 ett enstafvigt ord saknas på grund af
tryckfel, liksom i Wenerid 31: 1 ett tvåstafvigt ord skulle
bortfallit på grund af samma anledning.

4.

Wenerid 80: 8 står åga såsom rimord till plåga, låga
och fråga. Klemming ändrar oriktigt till åga. Jag hänvisar till
P. J. Rudbeckius, Insignis adolescentia A 2 a (1624), Runius,
Dudaim 2: 36 (1712) och Nordenflycht, Utvalda arbeten 146
(1757), där åga förekommer. — Klag. Cia står rimparet
fräga} äga, som dock ej torde böra ändra still fråga, åga;
jfr att frägha påträffas hos Bureus, Sumlen s. 61 äfvensom
enligt Norelius i Arkiv 2: 260 hos Dahlstierna samt ännu
dialektiskt (se Rietz 164).

5.

Skogekär Bergbo säger till sin skrifpenna:

"Nu will man ha digh styf, för wille man digh miucka
Men war förnögd medh hwadh som man nthaf digh bedz
Sä at du inthet mehr, widh ont än gått än ledz
Sorgfärian da som iagh, sielf S&rgen måste upsluka."
Wenerid 95: 5-8.

I den näst sista af de citerade verserna synes mig det
dubbla än ägnadt att väcka anstöt. Bortsedt från kakofonien
förstår man ej riktigt, hvad skalden velat säga med det
senare än (= tidsbestämningen). Det vore ju besynnerligt, om
han därmed velat antyda, att pennans tålamod en gång skulle
tryta! Jag förmodar, att det senare än är tryckfel för är1)
(jfr att samma tryckfel — rättadt af Klemming —
förekommer i Klag. A 3 b). "Att wara ledse vid något" = ledas vid
något påträffas ej sällan i äldre nysvenskan. Se t. ex.
följande språkprof: "Alle wore leedze widh konung Karls rege-

*) I Wenerid 95: 3 står ästu, men du är brukas t. ex. Därs. 55: 9.

ARKIV FÖR VORDIäl FILOLOGI XVIII, NT FÜ1.JP XIV. 23

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:01:57 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/anf/1902/0347.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free