Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3S8 Hjelmqvist: Till Skogekär Bergbos dikter.
mente." O. Petri, Krönika 221 (c. 1540). "De Poler voro ju
så ledhze vidh krijgh som vij ähre." A. Oxenstierna,
Skrifter 2: 138 (1613). "Tyskerne äre fuller ledze yidh oss, men
myckitt mehra vidh Keijsaren." Svenska riksrådets protokoll
6: 391 (1636). "[Det kan anmärkas] at thessa Qvinnors tal
äro alt för vidlyftiga, och kunna giöra ledze vid theras ige-
nomläsande." Kolmodin, Biblisk Qvinno-Spegel 1: B 4a (1732).
"[Harald hårdråde] var så väl som Sven Ylfson ledze vid et
så blodigt krig." Dalin, Historia 2: 11 (1750). — Ännu i
dag säger man ju "ledsen vid lifvet".
Att ledse i 1600-talets poesi kunde af metriska skäl
förkortas till leds, framgår af följande vers hos Lucidor:
"J är wist wed eer Mödom ledz.u
Helicons Blomster Pp 2 b (c. 1674).
6:
Ingen af de litteraturhistoriker, som behandlat Skogekär
Bergbos diktning, har, så vidt jag kunnat finna1), anmärkt,
att vissa af "Wijsorna" bilda en grupp för sig, så till vida
som skalden i dem ej talar i sitt eget namn för att i olika
variationer beskrifva sin kärlek och dennas växlande
stämningar, utan i stället lämnar ordet åt en kvinna, som målar
sina känslor gent emot den man,’ hon älskar 2).
Hvad beträffar två af visorna, äro de så påtagligt (den
ena helt, den andra sannolikt helt eller åtminstone till största
delen) lagda i kvinnomun, att det genast faller i ögonen. Att
våra litteraturhistorici ej nämna något därom, beror
naturligtvis ej på förbiseende, utan därpå, att de ej ansett
förhållandet vara af så stort intresse, att det förtjänat påpekas.
Den första af dessa två visor är nr 11. Såsom E. Meyer
(eit. arb. 174) upptäckt, är denna dikt skrifven i dialogform
’) Jag har rådfrågat arbeten af Lidén, Hammarsköld, Atterbom,
Malmström, E. Meyer, Schück.
2) Hvad en af Wijsorna beträffar (nr 18), har skalden själf genom
utsatta personnamn angifvit den såsom en dialog mellan en herde och en
herdinna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>