- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Adertonde Bandet. Ny följd. Fjortonde Bandet. 1902 /
344

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

344 Hjelmqvist: Till Skogekär Bergbos dikter.

Den tredje visan, i hvilken Skogekär Bergbo låtit en
kvinna i monologform tolka sina känslor, är nr 22.

Att skalden ej här talar i eget namn, är måhända ej
så i ögonen fallande som i de två förut behandlade visorna,
men framgår emellertid redan af namnet på den person, som
enligt visan är föremål för den talandes kärlek. Han heter
Thirsis (Thy r sis) j ett vanligt, redan hos Theokritos1) (i
formen Thyrsis) förekommande herdenamn, men aldrig, såvidt
jag vet, brukadt om en herdinna. Jfr t. ex. att i U. Hiärnes
roman om Celadon och Stratonice Thyrsis betecknar Erland
Hiärne, att Tyrsis förekommer som herdenamn hos H. C.
Nordenflycht, Qvinligit Tanke-Spel 1745, s. 19, Tirsis Därs.
1746—47, s. 149, 159, Därs. 1748—50, s. 85 samt hos
Teng-ström, Vittra skrifter i urval 120 (1795). Jfr äfven att
Thür-sis (en sidoform till Thirsis) brukas som mansnamn i förut
behandlade visa (nr 16)2).

Men äfven visans inre beskaffenhet ådagalägger, att den
måste tänkas lagd i en kvinnas mun. Skalden har velat ge
ett uttryck åt en blyg ungmös ovilja att yppa sin kärlek,
då han låter den talande utbrista:

"Willen i ehr dät inbilla Än de andra som iagh seer

At iagh hafwer eder kär Och i bland oss nu berömas.
Eder ägeu skuld dät ähr

Thirsis om i fahren willa. Däm gör iagh alt lijka ähra

Aff en wanligh höflighet

Dy aff intet kan dät dömmas Ingen doch i synnerhet

At iagh cn skulle älska mehr Alla ära lijka kära."

Men hennes likgiltighet är mera låtsad än verklig:

"Män ach hwad ähr dätt iagh talar
Andra tanckar iagh straxt får

*) Se Lagerlöfs öfversättning s. 1, 179.

a) Hos O. v. Dalin brukas Tirsis appellativt. "Du [en musch] var en
trogen älskare: Hvad öfvergår en beständig kärlek? Om den Sköna
råd-nade eller bleknade, vår mild eller förifrad, hvilade eller rörde sig, log eUer
gret, så var du dock lika fastlimmad, lika oryggelig från ditt ställe. Mången
Tirsis håller icke dermed ut från morgon til afton et helt dygn."
Vitterhets-Arbeten VIII. 2: 424 (c. 175B).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:01:57 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/anf/1902/0354.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free