- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Adertonde Bandet. Ny följd. Fjortonde Bandet. 1902 /
345

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

345 Hjelmqvist: Till Skogekär Bergbos dikter.



S& snart Thirsis ifrån migh går
Hwem är då som migh hugswalar.

Jagh må häller migh bekänna
Och nu ropen in igän
Hwij skall iagh låta döliat än
Och så både twå oss bränna."

Att Tirsis i första strofen tilltalas med I, passar bättre,
ifall det är en kvinna, som talar. Den blyga tärnan har
användt det artigare tilltalsordet *). Jfr E. H. Tegnér i
Arkiv 5: 305 f.

Bopen in i sista strofen står sannolikt för rop’en in (=
ropa honom in). Man hade snarast väntat ropcin. Jfr
emellertid det vid sidan af frågdn förekommande hundnamnet
fråg’en. (Se Nordlander i Landsm. I. 9: 51, Wranér,
Stue-snack 63). — Omöjligt synes dock icke, att ropen in står för
ropen irCn eller ropertn in 2).

Den fjärde visan bland Skogekär Bergbos "k vinnod ikter"
är nr 31.

Dennas första strof lyder:

"Hwem är dän iagh skulle mer
Än min Alidor behaga
Ibland alle däm iagh ser
Vthaff Kärlek sigh beklaga
Ingen seer iagh såsom hon
Söka hälst hwad iagh begärar
Ingen eller migh mehr ährar
Ingen migh mehr älska kan."

Att en kvinna här skulle tänkas såsom den talande,
tyckes vid första påseende motbevisas däraf, att
kärleksföremålet i femte versraden betecknas med hon. Detta hon är
emellertid rimord till kan (i vers 8) och bör följaktligen
ändras till han 3).

f) Såväl i Wenerid som i visorna nyttjar skalden, då han talar i eget
namn, alltid du till sin älskade.

*) Då -en kan syfta äfven på ett femininum (se E. H. Tegnér, Om
genus i svenskan 217), följer ej af detta stäUe ensamt, att den omtalade är
en man.

3) Jfr att han i Klag. Alb står som tryckfel för hon (rättadt af
Klemming).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:22:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1902/0355.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free