- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Adertonde Bandet. Ny följd. Fjortonde Bandet. 1902 /
346

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

346 Hjelmqvist: Till Skogekär Bergbos dikter.

För diktens egenskap af en kvinnas känslouttryck talar
för öfrigt namnet Älidor i andra versraden; detta namn bör
sammanställas med sådana mansnamn som Belidor
(förekommer t. ex. i "Den Förnuftige Fritänkaren 1767, s., 103),
FUodor (herdenamn hos Weckherlin, se dennes Gedichte
2: 371 (Bibliothek des litterarischen Vereins CXCIX (1648)),
Lucidor o. s. v. — På ett missförstånd — framkalladt af
ofvan påpekade tryckfel (hon för han) — beror det, att E.
Meyer (eit. arb. 169) anför Alidor uti ifrågavarande vers
såsom ett bland namnen på skaldens älskade.

Vidare må hänvisas till diktens innehåll.

Andra strofen lyder:

"Hwad är dät dhe påcka på

Sina månge fränder höga

Sina många Godz och s&

De migh doch förnöja föga

Binga woro d& min gunst

Om hon där medh kiöpas kunde

Om migh något annat bunde

Ythan en rätt Kärlekz brast [för brunst]."

Det blir ju ingen mening, ifall man skulle antaga, att
de personer, som sägas pocka på sina fränder o. s. v., skulle
vara kvinnor. Det är naturligtvis frågan om friare. En
ädel kvinna, så vill skalden säga, skänker ej bort sin hand
för gods och guld.

Jfr äfven följande ställe i sista strofen:

"Inthet älskar iagh dän dygd
Som ens förra fader hade
Män dän samma til en blygd
Om han intet där til lade."

Han i sista versen talar ju äfven till förmån för den
uppfattning, som här ofvan visats vara nödvändig.

Med den redogörelse för fyra af Skogekär Bergbos
dikter, som nu lämnats, har jag sökt ådagalägga, att de
ansatser till psykologisk analys, som af en föregående forskare

«

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:01:57 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/anf/1902/0356.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free