- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Adertonde Bandet. Ny följd. Fjortonde Bandet. 1902 /
347

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

347 Hjelmqvist: Till Skogekär Bergbos dikter.

påvisats såsom karakteristiska för Wenerids skald!), ej inskränkt
sig därtill, att skalden tecknat mannens känslolif, sådant
detta gestaltar sig under inflytande af kärleken, utan äfven
— i nu behandlade visor — gjort ett försök att tolka den
älskande kvinnans känslor — och detta ej, såsom annorstädes,
genom att låta älskaren beskrifva dem (se Wijsor, nr 7) —
utan genom att låta henne själf i monologens (eller dialogens)
form gifva ett uttryck däråt.

7.

Den sjuttonde bland Skogekär Bergbos visor intager,
såsom särskildt E. Meyer (eit. arb. 171) framhållit, ett ganska
högt rum i estetiskt afseende. Sedan i den första strofen
skaldens "lustige spel och liuflige sång" beskrifvits såsom
mäktiga att fördrifva "sårger och qwida" samt i stånd att
framkalla glädje, ägnar författaren i den andra strofen en
hänförd hyllning åt vinet:

"Dät finnes ingen så ädel rubin

Som iijknar en dråpe aff dätta Wijn

Däm [tryckfel för dän?\ ’} iagh vppå Naglarna sätter

Så röd och så skön så söt i min mund

En siuk där aff blefwe snart frisk och sund

Han dricke här aff så blifwer han batter."

Därpå följer såsom tredje och sista strof:

"Anskådar nu iagh dänne Käraste skatt
Så önskar iag straxt min Jungfru god natt
Dän iagh och äger alena
Behagar hon ingen mehra än migh
Skal hon ingen kärare finna åth sigh
Så länge iagh äger den ena.w

E. Meyer, som (cit. st.) framkastat den förmodan, att
ifrågavarande visa skulle förhärliga ej blott sången och vinet,
utan äfven kärleken, anmärker om den tredje strofen, att
denna, "som borde förkunna kärlekens lof", är "till sin
begynnelse så dunkel, att man ej förstår dess mening, hvilket

*) Se Schück, Illustrerad svensk litteraturhistoria 1: 820.

a) B. E. Malmström (Samlade skrifter 1: 81) har rättat till den.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:01:57 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/anf/1902/0357.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free