Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
354
Hellquist: Om Hymiskvicta.
som är hufvudmotivet, 2) Tor och Tyr, döljande sig under
kittlarna med tillhjälp af jättekvinnan *), 3) Tors fiskafange,
4) kastandet af kalken, 5) bockarnas förlamande 2), 6)
sammanställandet af kittelhämtningen med Ägirs gästabud. Den
sista anser E. kunna sedan gammalt sammanhänga med den
första, men håller det icke för omöjligt, att denna som myt
bestått i och för sig.
Det är nu myten om kittelhämtningen — hvilken väl
allmänt erkännes vara diktens hufvudmotiv —, som jag här
med några ord skulle vilja behandla.
De flesta mytologer hålla före, att den har naturmytisk
bakgrund, och de äro tämligen samstämmiga i fråga om dess
innebörd. Den är, säger N. M. Petersen,3) lätt att förstå:
hela myten är åskvädret i strid med det vilda upprörda
haf-vet, och mera bör enligt hans mening knappast inläggas i
densamma. Mytens betydelse utföres närmare af Uhland 4).
Hymir är en köld- och isjätte, Agirs kittel det öppna
haf-vet. Men så länge bukter och sund äro tillfrusna,
befinner sig den stora kittein i vinterdemonen Hymirs ego.
Därför måste den ’sommarkraftige’ Tor, människornas vän, draga
ut att hämta honom. Äfven Lüning 5) förlägger
skådeplatsen för Tors verksamhet i denna myt till det yttersta
Is-hafvet. Öfver detta härskar Hymir också enligt Golther 6),
och kitteln är ha f ve t i det vinterliga istäckets bojor. Denna
kittel, säger Mogk 7) i anslutning till Uhland, befrias af Tor
vid vårbräckningen från de vinterliga makternas välde, i det
han krossar dess isfjättrar och för den till den varmare
årstidens hafsgud (Ägir) och människorna (asarna).
*) Jfr Bugge Studier over de uordiske Gude- og Heltesagns
Oprindelse 1: 24.
2) Jfr äfven Rydberg Undersökningar i germanisk mythologi 1: 689.
8) Nordisk Mythologi s. 314 (København 1849).
4) Schriften 6: 91 följ.
5) Die Edda s. 62.
6) Handbuch der germ. Mythologie s. 175.
7) Pauls Grundriss7 3: 363.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>