- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Adertonde Bandet. Ny följd. Fjortonde Bandet. 1902 /
355

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Hellquist: Om Hymiskvicta.

355

Äfven Simrock *) hyser en liknande mening om mytens
innebörd. Åskvädrets sommarlige gud betvingar här
vinterjätten. Men denna årstidsmyt har utvidgats^till en myt om
kampen mellan lifvet och döden: åskguden nedstiger till
underjorden liksom Herkules till Hades. Kitteln ställer han i
samband med egennamnet Hellekessel: den är häl vetets
afgrund, hvilken också tänkes som ett fat, från hvilket i
forn-tyska skådespel djäfvulen predikar.

En helt annan uppfattning företrädes af E. H. Meyer 2).
Kitteln symboliserar enligt denne forskare icke hafvet, utan
är liksom Hvergelmir, liksom Mimis- och TJrtfarbrunnarna
samt liksom Suttungs Óftrerir åskmolnet. I dessa
moln-kittlar brygga jättarna, af hvilka en kallas Qlvaldi, sitt öl,
och ett sådant skapker fyller geten Heictrún med klart mjöd.
En sådan kittel är för öfrigt äfven den ofvan omtalade tyska
Hellékessel.

I detta sammanhang torde lämpligast den tolkning
refereras, som framställts af Viktor Rydberg 3). Bland
nordiska myter, som enligt denne forskare äro af indoeuropeiskt
ursprung, nämnes äfven Tors kittelhämtning. Han anser det
antagligt, att denna myt sammanhänger med den om den
indiske guden Indra, som genom att döda det farliga
jätte-väsenet Qushna — boende på andra sidan af den flod, som skilde
jättelandet från den öfriga skapelsen — bemäktigade sig den
för gudagillena behöfliga krivi, hvilket ord tolkas som en
lägel för det mytiska mjödets bevarande. Qushna har äfven
en hjord kor, som han stulit från himmelen — symboler af
morgonrodnadsdiserna och de näringsgifvande molnen.

Mera sällan ha mytologerna yttrat sig om anledningen
till Tyrs, och ännu mindre hans moders, uppträdande i myten.

’) Handbuch der deutschen Mythologie s. 285 f. (Bonn 1864).

2) Germanische Mythologie ss. 89, 159; jfr äfven ss. 162, 191.

3) Undersökningar i germanisk mythologi 2: 103 följ.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:01:57 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/anf/1902/0365.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free