- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Adertonde Bandet. Ny följd. Fjortonde Bandet. 1902 /
356

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

356

Hellquist: Om Hymiskvicta.

Uhland *) menar, att djärfbetens gud vore det lämpligaste
sällskapet för Tor på ett besök i de fjärran ishafven, som
äfven för den oförskräcktaste nordiska sjöfarare måste te sig
som ett oerhördt vågstycke. Men i fasans hem har
djärf-hetens gud fränder — d. v. s. där känner sig den djärfve
hemmastadd. Den fysiska tydning af gudamodrens vistelse
hos Hymir, som här tydligen är den enda riktiga — hvarom
nedan —, afvisas däremot. Till Uhlands tolkning synes
Gödecke 2) vilja ansluta sig. Den uppfattningen, att Tyr
här uppträder som djärfhetens representant, förefaller dock,
lindrigt sagdt, något sökt, om man betänker, att Tyrs första
bragd i jätteboningen bestod i att krypa under kitteln för
att dölja sig för den hemvändande jätten.

Den ende nyare forskare, som egentligen i sitt försök
till förklaring af myterna — eller åtminstone en af dem —
i Hymeskvädet tagit hänsyn till Tyrs deltagande i färden
till Hymir, är Bugge 3). B. nämner dock intet om
kittel-hämtningen, men tolkar myten om Tors kamp med
midgårds-ormen såsom beroende på en sammansmältning af
grekiskromerska och judisk-kristliga föreställningar. Den har sin
grund i den under den kristna medeltiden utbredda legenden
om Gud fader eller Kristus, som får Leviatan på metkroken.
Men förknippningen af denna sägen med jätten Hymir har
försiggått under inflytande af en grekisk saga om Oeneus
eller, som man i medeltidslatinet kunde skrifva, Yneus, den
man, hos hvilken Herkules kämpade med Achelous. Denne,
som under striden förvandlade sig till en orm, har i
nordbornas föreställning förblandats med Leviatan och
Midgårds-ormen. Oeneus (Yneus) blef genom folketymologi Hymir, och
hos denne lät man nu på grund af nämnda
sammanblandning Tor fiska efter Midgårdsormen. Men Oeneus’ son hette

*) Schriften 6: 93.

2) Edda a s. 291.

s) Studier osv. 1: 11.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:01:57 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/anf/1902/0366.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free