- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Adertonde Bandet. Ny följd. Fjortonde Bandet. 1902 /
365

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Hellquist: Om Hymiskvicta.

365

och Ymir *). Det får emellertid af metriska skäl ej, såsom
vanligen skett2), läsas Hymir, utan Hymir 3), såsom äfven
F- Jönsson Sn. Edda skrifver. Namnet kan sålunda ej — som
man oftast antagit — vara direkt afledt af isl. húm
’skymning’. Däremot står det sannolikt i afljudsförhållande till
detta ord och betyder då ’höljaren, betäckaren’4). Det är
bildadt som jättenamnet Gymir, eg. ’den gapande 1. sväljande’,
af en germansk rot gum, som med annan vokalisation
uppträder i f ht. goumo ’gom’ 5). Fjärmare besläktadt med
jättenamnet Hymir är säkerligen det germanska ordet för himmel.
Hymir: isl. himenn ungefär = Gymir: isl. gima eg. ’gap’. Andra
liknande agentiska bildningar äro demonnamnen Hrungnir,
Ymir, båda med betydelsen ’larmaren’ samt — af w-stammar
— Beli, Fárbauti, kanske äfven Loki6).

Hymir är sålunda den demon, som har den molnbetäckta
himlen i sitt våld. Han bär efter min mening namnet
’höljaren, betäckaren’ alldeles som den grekiske Ovgavdg (=
ov-gavóg ’himmel) och den indiske Varuna (= albanesiska varena
f. ’omhöljande, betäckning’), hvilka namn höra till roten ver
’omsluta, betäcka 7). I detta sammanhang kan jag ej under-

’) Se Gislason Vidensk. selsk. skr. 5 R., hist.-filos. afd. 4 b 11: 487 följ.,
F. Jonsson Litt.-hist. 1: 157 (mot Edzardi och Jessen).

*) Grimm D. Myth.3 1: 496, Uhland, N. M. Petersen, Lüning,
Müllen-hoff D. Altertumskunde 1: 36, Weinhold Riesen s. 30, Bugge Norr. fornkv.
s. 105 m. fl.

3) Se Sie vers Berichte über die Verhandl. d. kön. sächs. Gesellsch. d.
Wissensch., phil.-hist. Classe, 46: 180.

4) Af y (,s)ku, hvaraf som bekant t. ex. gr. gk&tos ’skinn’, fht. scü-r
’skydd’, sv. hu-d osv.

*) Öfriga närmare eller fjärmare släktingar se Noreen Sv. etymol. ss.

34, 36.

«) Jfr Mogk Pauls Grundr.3 8: 347.

7) Om den gamla sammanställningen af Varuna och Ovgavóg, vid
hvilken jag tillåter mig fasthålla, se senast bk a. Brugmann Grundriss 2: 154,
Prellwitz Et. wb., jfr äfven MacdoneU Vedic mythology s. 28. Den betviflas af
bl. a. Oldenberg Die Religion des Veda s. 194 och Uhlenbeck Et. wb. d.
alt-ind. spr. OÚQavóg, dor. c5gavóg förutsätter väl emellertid ett äldre ófo^avó^,
som förhåller sig till sskr. Varuna liksom t. ex. otywjui: isl. vika = öMpog:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:22:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1902/0375.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free