- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Adertonde Bandet. Ny följd. Fjortonde Bandet. 1902 /
367

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Hellquist: Om Hymiskvicta. 367

utan nöjer mig med att konstatera, att Hymir såväl af
formella som reella grunder bör betraktas som en det molntäckta
himlahvalfvets gudomlighet *). Att döma af det nära
släktskapsförhållande, i hvilket han synes stå till Tyr, anser jag
honom för öfrigt snarast vara ett till demon nedsjunket
gudaväsen — möjligen helt enkelt en annan form af denne, en
*Tiwaz hum(x)jaz.

Yi återvända så till Hymeskvädet med några små
slutanmärkningar.

Uttrycket, att Hymir bor vid himlens ända, syftar
antagligen på de vid horisonten sig upptornande molnen. I alla
händelser är väl den niohundrahöfdade mormodern en mera
fantastisk molnformation 2), liksom naturligtvis jättens boskap
symboliserar olika slags moln3).

Framställningen af Hymir som ett slags vintergubbe med
fruset skägg, i hvilket istapparna skrällde, beror däremot
säkerligen på senare förvanskning af den ursprungliga myten.

Om sammanställningen af kittelhämtningen med Ägirs
gästabud är ursprunglig, kan vara ovisst4), men det synes mig
troligt. Huru som hälst finner jag det dock sannolikt, att
— såsom äfven vanligen antages 5) — mjödet vid gudarnas
gillen egentligen åsyftat molnvattnet, regnet, och är detta
riktigt, finna vi ett nytt stöd för den uppfattning, att kitteln,
som gudarna behöfde för sitt gästabud, var det regndigra
himlahvalfvet. Föreställningen om en berusande gudadryck

’) Härför talar äfven det i Lokasenna förekommande uttrycket "Hymis
meyiarsom hade hafsguden Njprdr till "hlandtrog" — alltså antagligen
molngudomligheter. Eydberg Unders. 2: 306 tolkar dem som ’fjällströmmar’.
Jfr äfven Golther Germ. Myth. s. 240.

J) Jfr E. H. Meyer Germ. Myth. s. 145.

s) En annan uppfattning t. ex. den helsvarte tjuren HiminhrjóSr se
Uhland Schriften 6: 92. Jag har dock mycket svårt för att i honom se ’ein
hochgezackter Eisblock’. Åter en annan uppfattning — mera närmande sig
den ofvan framställda — företrädes af Rydberg Germ. Myth. 2: 104, 106.

4) Jfr s. 364.

») Så Mannhardt Germ. Mythen s. 105, E. II. Meyer Germ. Myth. s.
92, Bydberg Unders. 2: 66 osv.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:01:57 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/anf/1902/0377.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free