- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Adertonde Bandet. Ny följd. Fjortonde Bandet. 1902 /
376

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

376

Beckman: Anmälan.

Buch ist keine leichte Lektüre, aber es ist sicher anregend und
nutzbringend, und ein Schritt weiter zu der definitiven Lösnng der
germanischen Auslautsgesetze.

Leipzig-Gohlis.

Herman Hirt.

Karl Mortensen, Studier over ældre dansk versbygning, som
bidrag til den danske litteraturs historie før Arrebo. I.
Koben-havn 1901. Nielsen & Lydiche. 4 + 208 s. 8:o. Pris kr. 8,50.

För tre år sedan hade jag att inför Arkivets läsare anmäla
N. Bures omfångsrika arbete öfver den svenska knittelversen. Om
jag då med ett visst vemod konstaterade en del grundläggande .
m etodiska brister, som orsakat, att resultatet i förhållande till forskarens •
flit måste betecknas som otillfredsställande, så är det min glädje
att här strax i början kunna ställa mig sympatisk gent emot
författarens sätt att fatta sin uppgift.

Han begynner med en kort inledning, i hvilken han till en
böljan karakteriserer de tre hufvudperioderna i nordisk diktning:
1) allitterationsversens period med bestämda regler både för
kvantitet och accent, 2) knittelns period, då blott höjningarna
räknas och 3) renässansversens1) period med bestämda regler
för de särskilda takternas stafvelsetal. Förf:s nu utgifna arbete
skall syssla med de två första perioderna; dess uppgift skall vara
att beskrifva de särskilda versformerna, att uppsöka deras utländska
förebilder och, om möjligt, utreda förhållandet mellan de utländska
och de inländska formerna. Inledningen afslutas med det befogade
uttalandet, att man vid sidan af de förut diskuterade möjligheterna:
rent avtokton utveckling och ren öfverflyttning af främmande
former, måste upptaga till diskussion det tredje alternativet:
modifikation af inländska former under inflytelse af de utländska.

Förf:s framställning öfvergår sedan (s. 7) till en granskning
af allitterationsverserna. I ett lifligt skrifvet kapitel kastar han
blicken utom det germanska området och konstaterar, att
allitterationen är vidt utbredd både i andra germanska språk och i språk
till och med utanför det indoeuropeiska området. För v&r del
skulle vi vilja läg^a särskild vikt vid de spridda allitterationer, som
funnits i det klassiska latinet t. ex. hos Livius, äfven utanför
citatet af uråldriga formler, äfvensom hos Seneca. Då det väl utan
tvifvel är säkert, att allitterationen som regelbunden metrisk
prydnad uppkommit ur en allitteration, använd blott som tillfällig
klangeffekt, så tyckes det viktigt fasthålla, att äfven latinet under pen-

Detta ord skulle rec. vilja föreslå till antagande i stanet for det
vilseledande "regulier vers."

ARKIV FÖR NORDISK FILOLOGI XVIII, NY FÖWD XIV.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:01:57 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/anf/1902/0386.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free