- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Adertonde Bandet. Ny följd. Fjortonde Bandet. 1902 /
379

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

379 Beckman: Anmälan.



såsom grandlag för undersökning af de östnordiska fornspr&kens
verslära.

Trots materialets torftighet och trots sin berömvärda
försiktighet, kan förf. nog anse sig ha bjudit skäl för den meningen, att
ända in på 1200-talet en stafrimmad poesi varit hörd i Sverige
och Danmark. Men just under detta århundrade komma också de
första knittelverserna, några grafverser, en anteckning i
Kölner-breviariet från 1270 — och så icke minst legendariet med dess högst
intressanta Sång om Kristi pina.

Frågan är: hur har örvergången skett? Den är för hela vår
litteraturhistoria så viktig, att de f& minnesmärkena från
öfver-gångstiden borde på det allra noggrannaste undersökas. Anm.
sökte också för mer än 9 år sedan företaga en dylik undersökning
af nämnda sång om Kristi pina. Den började med en rent
stati-stiskt-materaatisk undersökning af i dikten mötande allitterationer,
åsyftande att tillse, om dessa genom själfva sitt antal dokumenterade
sig såsom afsiktliga. Det preliminära resultatet var till förmån för
antagandet af afsiktlighet, men det definitiva svaret kräfde dels
en del för en icke-matematiker ganska afskräckande
kontrollkalkyler, dels en efterforskning af diktens hittills icke funna men väl
dock sannolikt latinska original — allt saker, hvartill jag icke
funnit och knappast finner tid. Så mycket mer gläder det mig, att
frAgun af Mortensen blifvit undersökt på ett sätt, som i allt
huf-vuds ikligist måste gillas. Se särskildt s. 84 följ.

Lik-om anm. tyckes Mortensen gå ut ifrån, att om än en
visufjordungr i fornyrdislag måste äga åtskilliga egenskaper
(allitteration, skarpt markerad takthvila och lång* höjningar), som, så
vi dt vi veta, aldrig voro obligatoriska för en knittelvers eller latinsk
hymnvers, så hade å andra sidan den förra, såvidt vi kunna erinra
oss, icke en enda egenskap, som gjorde den oanvändbar som
knittelvers, och ofta ej heller något, som stred mot hymnversens
rytmik. Därest nu, såsom anm. alltid tagit för gifvet, en tid faens,
då inhemsk allitterationsvers samt importerad knittelvers och
hymn-vers samtidigt hördes, hvad var då naturligare, än att man
utsmyckade sin egen knittel med de välbekanta prydnaderna? Detta
be-höfde icke ske såsom i isländskan genom att strängt genomföra
både den nationella och den utländska versteknikens lagar, men
så att man grep till de inhemska prydnaderna, så snart det gick an.

På ett sådant stadium tyckes sången om Kristi pina stå; detta
framgår nu ännu tydligare än förr, sedan Mortensen genomfört en
rytmisering af hela sången. Jag skall diskutera några punkter i
denna rytmisering. En fråga, som behöft undersökas, är, om förf.
med rätt eller orätt rytmiserat ord med svarabhaktivokal som
två-stafviga. I betraktande särskildt af verser som

aldar pin aldar var møpa oh prang
är jag böjd tro, att det är riktigt, som skett. Några få felaktiga
kvantitetsbeteckningar förekomma men inverka knappast på
resultatet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:01:57 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/anf/1902/0389.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free