- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Adertonde Bandet. Ny följd. Fjortonde Bandet. 1902 /
381

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

I

Beckman: Anmälan. 881

orsak Kristi nåd; dess följd har varit Guds nåd^ pinna kan
därför skäligen misstänkas att vara en tanklös interpolation, och
versen kan restitueras till:

firi pœ’t mes!stx) nútum vi ndpa
Något längre ned m&ste kanske läsas:

Som Farao honung pøm i horn

då i här är adverbialt prefix.

En enkel texträttelse vore väl att utesluta vara i

pe sagpo pih vara galin.

Att förf. icke fallit för frestelsen att efter senare rytmisk
accentuering omsätta en vershalfva af formen pe vitu pik åt pu vast
länder till hans heder, hvaremot jag ej kan finna mig öfvertygad
om, att

pu sat pinna mopor ganga
kan läsas med mer än tre höjningar.

1 öfverensstämmelse med hvad jag förut anfört, läser jag:
pa Herodes vilde pih fanga;
modern led för att han var förföljd.

Denna detalj-granskning har jag vågat att göra utförlig, icke
därför att hvarje anmärkning synts mig så viktig, utan därför, att
anmärkningarnas fåtalighet och ibland på statistiken i motsatt
riktning verkande natur måtte visa mina läsare, att vi här verkligen ha
ganska säkra resultat.

Tillsvidare befinner jag mig alltså i den bästa endräkt med
förf. Det finnes ingenting i vår äldsta rimvers, som förbjuder
att tänka på ett historiskt sammanhang med allitterationsversen.
Däremot kan jag icke vara med om, att utvecklingen skulle vara i
den grad själfständig, som han anser. Möjligheterna för utländsk
påverkan äro nog större och flere, än han tror. Att t. ex. den franska
versens fasta stafvelsetal icke öfverförts, utgör intet hinder för
inverkan från det hållet, ty hvad som därvidlag skulle verka, vore
ipke närmast den franske verskonstnärens mer eller mindre medvetna
principer, utan den rytm, som den svenske efterbildaren uppfattade
vid åhörande och främst vid läsning af hans dikt.

Hittills har förf. rört sig på områden, där källorna ha varit
sparsamma. Följden har varit, att han måst göra många exkurser
särskildt in på svenskt område; nu komma vi in på områden, där
en mer diplomatisk historia kan skrifvas. Hans arbete blir därför
mer specifikt danskt, och en svensk anmälare måste låta
granskningen mera träda tillbaka för referatet. M:s närmaste uppgift är
nu att undersöka knittelversen, särskildt sådan den förekommer i
episka diktverk, hvarvid han som typ valt "dvärgkungen Lavrin."
Statistiskt utreder han (s. 111) latituden för stafvelseantalet, hvaraf
framgår, att i omkring 8/4 af fallen begränsas växlingen inom om-

*) Att få in en allitteration genom att läsa næst är väl för dristigt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:22:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1902/0391.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free