Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1S8 Hellquist: Fonrjótr.
Göter och Goter som ’de djärfva, modiga’ (: lat. audax, andere).
Men isl. Gautar, ags. Géatas osv. (jfr. isl. gudanamnet Gautr)
å ena sidan och isl. Götar, lat. Gutones (jfr fsv. mansnamnet
Guti) å den andra synas mig osöktast böra förklaras som
fullt regelrätta bildningar till stammen i germ. verbet *zeutan-y
sv. gjuta med betydelsen ’män’ *) (jfr isl. gotnar ’män,
krigare’), alltså med samma betydelseutveckling som sskr.
vrsan (: vár§ati eg. ’flyter’ af Vävers ’väta, utgjuta’) eller som
gr. dQötjv ’manlig’, albanesiska arsan ’man’ tili den
lika-betydande roten ers. Dock är det säkerligen omotiveradt
att med Lottner EZ 5: 153 följ. antaga en mellanled i
utvecklingen med betydelsen ’hingst’2). En analog förklaring
föredrager jag äfven för vårt -jótr, isl. jftar och
folkslagsnamnet Jutar.
Dessa ord kunna nämligen föras till den rot, som
föreligger i sskr. ódatl ’quellend, wallend’, ud-, udán n. ’vatten’
osv. osv. och som till betydelsen är att jämställa med de
förutnämnda ers, vers; jfr särskildt sskr. unad i unátti
’benetzt, quillt’. En enklare bas au, eu synes böra förutsättas för
gr. oftdag ’jufver’3) och säkerligen äfven för isl. jóð ’dibarn’4).
Detta kan emellertid naturligtvis blott gälla som en
gissning, på hvilken ingalunda min uppfattning af namnet
ibrn-jótr i första rummet baserar sig. Denna synes mig hafva
tillräckligt stöd i mytens natur samt i isl. ordet ytar ’män’
och mindre vara beroende af stammens vidare
släktskapsförhållanden.
I orden Götar och Jutar skulle alltså föreligga tvänne
urgamla, etymologiskt skilda beteckningar för *’man’, som
’) Jfr Much PBB 17: 179.
3) Se närmare Erdmann anf. arb. s. 6, Mach an f. arb.
•) Se Persson Zur Lehre v. d. Wurzelerweiterung s. 47.
*) Jfr förf. hos Noreen Upps.-stud. s. 213. Detta ord ställes annars i
allmänhet mindre lyckligt till isl. auSinn, Torp Sproglig-historiske Studier
tilegnede Prof. G. B. Unger s. 172 anser det möjligen kunna höra till sskr. yáuti
’förbinda’, alltså ett ie. *jtutom ’det med Moderen (i Modersliv) förbundne1 (?).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
