- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Nittonde Bandet. Ny följd. Femtonde bandet. 1903 /
226

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

226

Brate: Gubbe ock gumma TL.

av judlagar, som jag åberopat, är blått sjenbar. Övergången
försiggår utom jenom assim. á¾ > bb jenom en enda judlag,
nämligen under inflytande av trycksvaghet, men då
trycksvaghetens inflytande har olika värkningar på olika delar av
de ord, som äro utsatta därför, ock i en framställning av
förlåppet dessa olika värkningar måste anjivas den ena efter
den andra, kann för en ytlig betraktelse enheten kamma att
te sig som en förvirrande mångfald. I avseende på lokal
utbredning åter finnes väl ingen judlag, som kann mäta sig
i vidsträckthet med trycksvagheten.

Dos. v. Friesen påstår, att utvecklingen av göp mopir
till gumma skulle hindrats av "det faktum, att i alla
språkets dialekter stodo de välbekanta gop och mopir lifs
lef-vande och oundvikligt associerade". I samma uppsats anför
emellertid dos. v. Friesen nsv. sta får av söta far, mjuka
tjänare av ödmjuka tjänare, ock dessa jämte flera andra fall,
såsom bevars av bevare oss, vafálls av vad befaUes, da.
hvaba av hvad behager, synas mig visa, att denna
invändning mot min härledning är utan betydelse. Det är icke
utvecklingen av gubbe, gumma, som måste antagas hindrad
av att god, bonde ock moder därjämte funnos i språket, enär
under utvecklingstiden falk alltjämt trodde sig uttala orden
i fråga koräkt. Så länge man sålunda bevarade
hågkåm-sten av den trycksvaga fårmens etymoloji, fanns visserligen
möjlighet, att dess uttal kunde påvärkas av det tryckstarka
uttalet av dessa ord. Om emellertid så icke sjedde, kunde
det åter inträffa, att minnet av den trycksvaga farmens
härledning för nya jeneratsjoner jick förlorat, ock språket ägde
då två nya ord, gubbe ock gumma, ej blått i betydelse utan
även i farm sjilda från god bonde ock god moder. Däremot
bör medvetandet om den trycksvaga fårmens upprinnelse
både under utvecklingstiden ock långt därefter hava hindrat
det trycksvaga uttalet att kamma till synes i skrift, enär
därvid den tryckstarka fårmen jorde sig jällande, vilket för-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:23:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1903/0234.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free