Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
240 Kock: Z7-brytning.
Av de kortstaviga orden kiolr "köl" och stiolr "bakdel*
(hvilket senare icke i grammatikerna upptages såsom «-stam)
anträffas de sällsynta ack. pl. kiolu (Kjölu FMS. VI, 128 r.
14), stiolu (i en vers av jK>rbiorn Hornklofi; Wisén:
Car-mina norrœna I s. 12 v. 10; Heimskr. ed. Finnur Jonsson,
I, 124). Formerna äro lätta att förklara. Ordet "köP skulle
ljudlagsenligt böjas: nom. sg. kiolr, ack. sg. Mol, dat. pl.
kiolum (se s. 243), ack. pl. *kelu. De talrikare
långsta-viga orden böjdes ljudlagsenligt nom. sg. fiorpr, ack. sg.
fiorp, dat. pl. fiorputn, ack. pl. fiorpu; så ock hiortr, skioldr,
biörn. Från kiolr, kiol, kiolum och under inflytande från de
långstaviga fiorpu etc. erhöll ack. pl. kiolu diftongen io.
Såsom ack. pl. kiolu förklaras ack. pl. stiolu. — När ack. tegu,
i motsats till kiolu, stiolu, kunde bibehålla den
ljudlagsen-liga formen, beror detta på ordets betydelse; dess bruk
såsom räkneord vållade, att det i viss mån intog en isolerad
ställning.
I de långstaviga fsv. preteriti-formerna 3 pl. hioldo
(till halda), fiollo (till falla) har brytning ljudlagsenligt
inträtt. *heldun (jmf. beträffande ändeisen got. hathaldun),
senare heldu blev till hioldo etc. Då isländskan använder de
obrutna formerna heldu, fellu, beror detta på invärkan från
sg. helt, feil.
Den kortstaviga 3 pl. presens isl. eru, fsv. œru (av
vesa, vœra) utan brytning av äldre *erun bör nämnas i detta
sammanhang såsom en motsats till de långstaviga fsv. hioldo,
fiollo. Då emellertid eru mycket ofta i satssammanhanget
hade infortis, kan den obrutna vokalen i detta ord förklaras
så väl av denna omständighet som därav, att det är
kort-stavigt och efter ändelsevokalen u förlorat ett n-ljud.
Beträffande vokalisationen av detta ord hänvisar jag för övrigt
till mina anmärkningar i Ark. nf. XI, 355 f., Beitr. XXVII,
174 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
