Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Westman: Ställen i vestg.- o. östg.-lagarna. 309
ord som uttrycka detta äro de mycket omtvistade fœllir i
kœfti.
Om man endast håller sig till den föreliggande texten,
synes knappast mer än en översättning vara möjlig.
Den lyder: ’Om en man blir bestulen och följer efter
spåret, men tappar det i fållen, skall han först genomleta
byn efter det’.
Att, som här skett, översätta fœllir som motsatsen till
transitivt lepir i fråga om spår, d. v. s. med ’tappar’, torde
ej kunna framkalla några invändningar.
Ordet kœfti översätter jag med ’fåll’, ’inhägnad för
boskap’. Jag stöder mig härvid i främsta rummet på att ordet
under formen tjœfte, m. ännu idag förekommer i östgötamål
med denna betydelse. Enligt vänskapligt meddelande av fil.
kand. E. Lagergren förekommer i Regna t. o. m. ett härav
avlett verb tjœfte á, ’avbalka’, ’inhägna’ t. ex. ’dæ œ så mykke
grinner för tærpera har sina beteshage di tjæfter å\ Åldern
hos ordet tjœfte tryggas genom dess förekomst i andra
landsmål. Rietz upptar i sitt Dialektlexikon under ’katte’ ordet
kœjfte, m. ur flere sveamål med betydelsen ’avstängt rum för
kalvar, föl, får och svin’. Från Kalmar län känner han ett
kœffte, neutr. med betydelsen ’gömställe, smyghål’.
Dessa ord synas böra fattas som avledningar till fsv.
kœfter m. ’käft’, ’svalg’, ’klyfta’, det ena som en
aw-stams-bildning, det andra som en ./a-stamsbildning med analogisk
vokalutjämning efter grundordet. Orden kœfter m., kœfte m.
och kœfte n. skulle alltså stå bredvid varandra som isl. kerf,
kjarf n., fsv. kœrvi m. och isl. kerfe n. (i stället för *kirfe\
alla med betydelsen ’bunt’, ’kärve’, göra *).
’) Hellquist, Nominalbildning, Ark. VII s. 82. Analoga vokalutjämningar
i fsv. anföras av Noreen, Altschw. Gr. s. 298. — Andra etymologiska
möjligheter äro att uppfatta ordet kœfti n. som en avledning på ett
avljuds-stadium på a till stammen keft-, vilket förekommer i andra germanska språk,
eller att sammanställa ordet med nordt. medelt. haf ter n., ’litet rum1, schwab.
käft, ’studentrum’, fht. chafteri, ’bikupa’, ord vilkas etymon emellertid är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
