- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Nittonde Bandet. Ny följd. Femtonde bandet. 1903 /
311

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Westman: Ställen i vestg,- o. östg.-lagarna. 311

kring densamma *). Genom ’tån’ går i allmänhet byns
ut-fartsväg.

Ofta samlade mot utmarken, men stundom omgivande
byn på alla sidor ligga en mängd ’kalf-, lamb- och gåshagar’,
avskiftade för de olika gårdarna 2).

Liknande inhägnader måste även ha funnits i forna
tider. Därjämte funnos utan tvivel runt byn inhägnader,
dit korna drevos för att mjölkas. I dessa tider, då
vilddjuren, som lagarna vittna, voro ständigt fruktade härjare av
boskapshjordarna, voro sådana hägnader vid byn kanske
också nödvändiga för att herdarna om nätterna, och då fara
hotade, skulle kunna till en någorlunda säker plats driva
sina djur.

I dessa fållar blev marken ständigt och jämt
upptrampad, och där tappades därför lätt ett spår av den, som följde
det. Det är för sådant fall, som lagtextens bestämmelser
enligt min tanke stadgats 3).

Den tolkning jag här framställt överensstämmer till sitt
huvudresultat med den, vartill Schlyter önskat, men ej
kunnat komma 4). Den står däremot i strid med den, som
senare tolkare omfattat.

Dessa ha nämligen ansett, att texten här är fördärvad
och rättat stället till fœller i kœfli.

*) Det förra är t. ex. fallet i Kinnekumbla by, Ås hd, C 2 s. 131 (år
1644, 45), det senare t. ex. i Knestorps by, Kinds hd, C 5 s. 85 (år 1701).
Den inre utvidgningen av ’tån’ kallas på sistnämda karta ’fägata1.

*) Jag nöjer mig med att hänvisa till de kartor över Fåleberg, som
finnas återgivna i S. Lampas uppsats om denna by, Sv. Landsm. XIX. 5,
och till illustrationen där s. 9.

*) Icke blott den som utifrån kom fram mot byn, utan även den som
ville följa ett spår från sin egen gård och till en annans inom byn kunde
lätt villas, om den förföljde av tvång eller försiktighet gått genom en fäll.
Tolkningen är således ej beroende av riktigheten av min åsikt, att detta
lagstadgande avfattats för det fall, att en utombys man bestulen kommer till byn.

*) Ordb. under kœfti, där Schlyter tvivlar på sin i G-loss. givna
översättning och slutar med att under vidhållande av läsningen hœfti lämna
frågan om översättningen öppen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:23:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1903/0319.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free