- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Nittonde Bandet. Ny följd. Femtonde bandet. 1903 /
312

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

312 Westman: Ställen i vestg.- o. östg.-lagarna.

De stöd, som kunna anföras för en sådan rättelse, äro
att motsvarande ställe i VG II (|>B 30) här har ordet
kiœfli samt att uttrycket förekommer på ett ställe i NGL
(Bjarkör. 115).

Om den översättning av VG I, som jag här lämnat,
anses möjlig, torde en försiktig tillämpning av filologiska
grundsatser på det hittills framdragna materialet förbjuda en
ändring av VG I efter VG II, då den sistnämda på detta
ställe endast har vitsordet hos en yngre avskrift av en
gemensam källa’).

Det stöd, som kan hämtas ur NGL är om möjligt ännu

mindre bärigt. Det ställe, som därifrån namnes, finns i den

del av Bjärkörätten, som tecknas III, och denna del är känd

endast genom 6 unga isländska avskrifter, den äldsta från

slutet av 1500-talet. De utgå från en gemensam stamskrift,

men sönderfalla i två skilda grupper, som Storm nämner

X och Y; tre hss falla i var grupp 2). Stället lyder enligt

X-gruppen :

Þad er og siettar eydur og nefndar vittne ef
ma-dur giengur fraa huse manns og stijgnr hann i saur
edur sinn og fellr hinn kiefle i spor hans 3).

Av Y-gruppens 3 hss ha två, som äro från första
hälften och mitten av 1700-talet i stället för det ovan
kursiverade sinu följande läsning: ’i snió eda hvorgi hann stijgur’4).
Den tredje, Yb, från mitten av 1700-talet, som eljes har
samma lydelse, har emellertid efter i snió inom parentes
tillagt sinu.

’) I VG I namnes icke kafli eller kœfli vid något rättsbruk, men i
VG II finns Jcafle på ett ställe, BB 8, där efter de stadganden om tings
befogenhet, som även läsas i VG I, det tillägget göres ’æn buþkafle œr firi
gangen’. Det kan då möjligen vara psykologiskt förklarligt, om skrivaren
i den närmast följande balken, J>B, läst fram det med kafli för honom
likvärdiga kiœfli ur ett kœfti.

>) NGL IV s. 74.

») NGL IV s. 82.

*) NGL IV s. 93.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:23:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1903/0320.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free