Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Westman: Ställen i vestg.- o. östg.-lagarna. 813
Den stamskrift, från vilken båda grupperna utgått, har
alltså på detta ställe haft sinu. Dess vitsordnar redan svagt,
då den ej kan bevisas vara äldre än slutet av 1500-talet.
Det minskas än mera, då dess läsart ej kan anses ge någon
särdeles god mening. I isl. finns visserligen ett ord sina f.,
’visset gräs, som stått kvar på roten över vintern’, och detta
ger visserligen en mening, som ej kan bestämt förkastas, men
man vågar ej häller bestämt påstå, att den är den
ursprungliga eller rätta *). Det måste därför anses osäkert, om
texten på detta ställe är i allo pålitlig eller om den är i större
eller mindre grad fördärvad.
Härtill kommer, att de tolkningar av detta lagställe,
som framställts av senaste lagtydare, ha den allvarsamma
olägenheten med sig, att de tvinga till antagandet av
rättsbruk, för vilka, frånsett det misstänkta stället i VG II,
intet stöd i den fornnordiska litteraturen kunnat anföras.
Jag avtrycker här den tolkning, som under ’kefli’ ges av
Hertzberg och Storm i NGL Gloss.; den torde genom sin
polemik upplysa tillräckligt även om Fritzners åsikt:
fella kefli i spor hans sagdes om forfolgerne af
en tyv, naar de, folgende hans spor, kastede træstykker
i disse, vel ikke egentlig, som Fritzner antyder for at
hindre nogen fra at udjævne dem, hvilket jo fremdeles
med lethed lod sig gjore ved at flytte lidt pa
træstyk-kerne, men mere for paa en ioinefaldende maade at
kon-statere retningen som ty ven havde taget; Bj 115 (ved
bjælp af hvilket sted den tilsvarende bestemmelse i
Vest-götal. II þiufab. 30 med lethed forklares2), ligesom
samme lovs I þiuuæb. sees, trods Schlyters modsatte
op-fattning i glossariet og ordbogen, at maatte rettes efter
den yngre text); — se ogs. lagdkefiiy hvormed dog
an-vendelsen af Æ. i Bj. 115 ikke som Fritzner formoder
har nogen sammanhæng 3).
*) Utgivarna av NGL Gloss. ha gått så långt, att de ej ens omnämna
läsarten sinu.
’) Det förtjänar framhållas, att tillämpningen av en analog tolkning
på VG II ]>B 80 vanskliggöres av att falla i där står absolut.
*) Hertzberg har i Grundtrækk. i d. æ. norske proces, 1874 ägnat en
utförlig utredning åt bruket av lagakefli.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
