- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Nittonde Bandet. Ny följd. Femtonde bandet. 1903 /
320

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

320 Westman: Ställen i vestg.- o. östg.-lagarna.

brevet. Vad den häktade skulle bevisa, var tydligen, att
han hade det laga försvar i landet, som där anges.

Misslyckades han i denna bevisning, var han, vad som
i UB 29 kallas vskœliker, d. v. s. en som saknade laga
bevismedel och därmed laga försvar. Lyckades han i sin
bevisföring, kallas han i VG IV 20: 3 och i den detta ställe
motsvarande ovan återgivna varianten ur G och K skiœliker,
som alltså här betyder ’en som kan förete laga bevis’. Men
dessutom förekommer skiœliker i B samt på de ställen i G
och E, som svara mot ställena i B, i en annan betydelse:
’den som enligt lagen är’, ’lagenlig’ (jfr. adv. skœlika) eller,
som Schlyter säger, ’skäligen ansedd för något eller såsom
verklig’. Ordet är alltså här, såsom Schlyter ävenledes
anmärkt, synonymt med uttrycken sänder och fulkomen i IV
20: 3. Den ursprungliga läsarten tycks alltså vara den, som
företrädes av hss G och E. Dessa hss ha nämligen skiœliker
i tvänne olika betydelser. Detta har förefallit senare av-,
skrivare vilseledande och otydligt, och för att avhjälpa det
ha de slagit in på olika vägar; den ene, skrivaren av B,
har upptagit ordet endast i betydelsen ’en som enligt lagen
eller verkligen är’; den andre, skrivaren av IV 20: 3, har
funnit lämpligt att endast använda ordet i betydelsen ’den
som kan förete laga bevis’.

En kommande utgivare av VG II bör alltså för detta
kap. lägga hss G och K till grund för sin text.

Ældœri har här översatts med ’utländsk landstrykare’*).
Redan en jämförelse med det kungliga brevet gör en sådan
översättning sannolik. Ánnu mera styrkes den, om min åsikt
om ordets etymon är riktig. Jag uppfattar nämligen ordet
som en ombildning efter aVledningar på -are till det me.
’œl-ped(e)\ som omkring år 1200 uppkommit genom över-

’) Ordet skulle alltså betyda detsamma som avses med det klumpigare
uttrycket ’löskœ mœn vt rikis1 i YQ IL Dr 40, där särskilda
undantagsbestämmelser för sådana träffas.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:23:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1903/0328.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free