Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
324 Westman: Ställen i vestg.- o. östg.-lagarna.
Textens vægha bör kanske lämpligast uppfattas som gen.
styrd av rum, men kan naturligtvis också fattas som ack.
För min del är jag böjd att på grund av sammanhanget i
ordet se en sådan väg, som en bonde anses ha rätt till i
BB 18, nämligen väg till och från sin ägodel i åker eller äng.
Schlyter har som bekant lämnat en helt olika
översättning av detta textställe. Efter en något olika
uppfattning i Glos8. under vœgher framställer han i Ordb. under
samma ord denna tolkning: ’sedan han sålt undan jord från
sin gård, har han så mycket kvar af tomten, att han kan
där ställa en vagn, och så mycket af jorden, att han har
väg att komma därifrån )( han haver alsalu ur by salt,
ÖG.*j hvarmed kunna jämföras ställen i T. lagar, där det
talas om ett stycke jord så stort, att en gås med sina ungar
där kan sitta eller en trebent stol &c. stå, se Grimm,
Rechte-alterthümer, s. 80, 81 \
Schlyter har kommit till denna översättning på tvänne
metodiskt lika farliga vägar. Han har låtit sin
uppfattning påverkas av tvänne unga texter B och F, d. v, s. av
1607 års tryckta upplaga och av en hs från slutet av
1500-talet. Efter dessa har han supplerat cod. A med ett i
framför 6y, vilket möjliggör tillämpningen på denna cod. av
hans eljes omöjliga tolkning, och likaså är det dessa texters
vagns för vangx, som utgör tolkningens psykologiska
förklaring *). Den andra orsaken till hans vilsegång har varit ett
nog djärvt användande av den stora germanska komparativa
metoden. Det är med stöd av denna, som han för detta
ställe antar ett annars i svensk lag okänt mått på
jordegendom.
’) Det behöver ej påpekas för språkmannen, att denna texternas
låsart ej förtjänar n&got som hälst avseende. Den som önskar ett specialbevis
för sammanblandningen av -ghn- och -tig- i dessa texter kan emellertid
stadera textvarianterna till de i ÖG Glosa, under eghn nämda ställena.
Uppsala. Karl Gustaf Westman.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
