Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mikkola: Slaviska l&n. 325
Bidrag till belysning af slaviska lånord
i nordiska språk.
Öfver språkliga beröringar mellan de slaviska och
nordiska språken har professor Fr. Tamm i Uppsala
Universitets Årsskrift för 1881 och 1882 lämnat särdeles värdefulla
upplysningar. Men frågan, hvilken väg och när de älsta
slaviska lånorden inkommit i nordiska språk, måste väl ännu
betraktas som öppen. A priori kunna två möjligheter
antagas: antingen hafva dessa ord upptagits af nordborna från
östersjövendiskan, eller härstamma de från ryskan, i hvilket
fall dels "varäger", dels finnar tjänat som förmedlare. Jag
hoppas i det följande kunna med stöd af ljudliga kriterier
bevisa, att åtminstone en del af de slaviska lånorden i
nordiska språk är af östersjövendiskt ursprung.
Till denna slutsats leddes jag först vid genomläsandet
af professor Tamm’s "Granskning af svenska ord" i Skrifter
utgifna af K. Humanistiska Vetenskaps-Samfundet i Uppsala
VII. 4. I artikeln räka (s. 24) har författaren påpekat detta
ords samband med slav. rakti "kräfta". "Förutsättning för
historiskt samband, säger han, är emellertid, att det nordiska
ordet skulle vara en avledd form (= fsv. *rœkia) till ett
forngermanskt ord med d, hvilket skulle i forntiden överförts
genom lån antingen till eller från slaverna, men skulle på
germanska området alldeles försvunnit, efter att hava
fram-brakt den nordiska avläggaren". Frågan blir emellertid
mycket enklare, om vi söka hemorten för sv. räka jämte
dess danska och norska form vid Östersjöns södra kuster.
Östersjövendiskans yttre karaktäristiska drag kunna vi i dag
i hufvudsak konstatera genom de språkräster, som räddats åt
oss från den utdöda polabiskan samt genom kassubiskan och
i synnerhet dess slovinziska dialekt i Pommern jämte
ortnamn. Karaktäristisk för kassubiskan är öfvergången af a
ARKIV FÖR NORDISK F1LOLOGI XIX, NT FÖLJD XV.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
