- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Nittonde Bandet. Ny följd. Femtonde bandet. 1903 /
332

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

332

Mikkola: Slaviska l&n.

Handelsforretninger", jämte det han anför hithörande stället
ur Fornmannasögur: "|>eir voru þar (i Vendland) kalladir
brakkarnir, er vér köllum tulka". Af de två formerna
förråder brakun genom sitt i slaviska språk vanliga suffix -w«
genast sin härkomst, men själfva ordet tarfvar närmare
belysning, emedan det endast i bulgariska, ryska och kroatiska
(i sistnämda språk enligt Verantius’ Dictionarium) brukliga
brakü har betydelsen "äktenskap". Det oaktadt är det
samma ord som ligger till grund för brakki och brakun. I
fornryska betyder braku} utom "äktenskap", äfven "gästabud"
med anledning af antingen äktenskapsförbindelse eller
barndop. I en fornrysk text från fjortonde århundradet heter
det i fråga om byteshandel, att man "icke skall med kättare
hålla gästabud efter afslutadt köp, ej heller göra köpeaftal
("èra¾Ä") med dem eller köpa af dem" (Sreznevskijs
fornryska ordbok under ordet braku). Att brakii här betyder
"köpeaftal", framgår icke allenast af sammanhanget, utan
äfven af den grekiska originaltexten, där vårt ord motsvaras
af avjußoAaia. Belysande för ordets semasiologi är äfven
dess användning i en på bysantiskt original hvilande
gammalrysk berättelse om den vise Akyrios eller Akir, där
dess betydelse mig veterligen hittills icke kunnat tolkas. För
att med stöd af det föregående kunna förklara detta ord i
nämda berättelse vill jag med några ord återge ett ställe ur
densamma: Konung Sinagrip beger sig på sitt skepp i
härfärd. Det blir svår storm, skeppet håller på att sjunka.
Då uppmanar Sinagrips rådgifvare, den vise Akir, sin konung
att anropa den helige Nikolaus om hjälp. "Lofva honom
gästabud och vaxljus, så hjälper han", säger Akir.
Konungen ropade helgonet till hjälp och lofvade honom gästabud
och vaxljus. Skeppet räddades och seglarene anlände
lyckligen hem. Konungen frågade Akir: hvem är den helige
Nikolaus, kalla honom hit! Akir sade sig själf icke kunna
kalla honom, men det fins i Chalcedon en metropolit, som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:23:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1903/0340.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free