- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Nittonde Bandet. Ny följd. Femtonde bandet. 1903 /
339

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

v. Friesen: aiVs historia.

339

så har jag ur betydelsens synpunkt bestridt detta. Jag har
i NS framhållit, att v$ och nno. vaa utom ’olycka, elände*x)
uppvisar en hel rad andra betydelser: ’vansklighet, fara;
fruktan, ängslan; under’, hvilka omöjligen kunna ha framgått ur
en grundbetydelse ’elände’, som man på grund af fi. vaiva
och fht. wêwo, ags. wawa måste forutsätta för urg. *ua%uan-.
Jag har ytterligare bl. a. påpekat att verbet vá, som
uppenbarligen hör samman med subst. v$, betyder ’tadla’, altså
’anse vrång, oriktig’, hvilket hänvisar till ännu en nyans
hos det fvn. v$, nämligen ’fel, vrånghet’. Äfven detta talar
ur hi8torisk-semasiologisk synpunkt på det bestämdaste mot
sammankopplandet af v$ och wêwo. Kock har icke sökt
gendrifva dessa mina utgångsfakta; ej heller har han sökt
förklara hur ’elände’ kan komma att betyda ’under’ och vá
vb. icke ’ömka’ utan ’klandra’. Förklaringen ligger däri, att
grundbetydelsen hos t¾f icke är ’lidande, elände’ 2) utan
’vrånghet, vansklighet, säregenhet’. ’Vansklighet’ får
betydelsen ’olycka, elände’ på samma sätt, som ’svårighet’
understundom får det, eller som ’oegentlighet’ kommer att betyda
’brott’ och ’konstig’ ’galen’. Men å andra sidan: hvilken
konkretare föreställning ligger bakom den skäligen abstrakta
’vansklighet’? Detta ords egen historia ger oss en god
ledning för att finna svaret. Fsv. vanskelikhet, vanékéliker, nno.
dial. vanskeleg ’vanskelig, besværlig; særsindet (=’underlig’),
vanskelig at tilfredsstille; farlig, slem’ etc. utgå från ett
substantiv fsv. vanske ’fel’, nno. dial. vanske ’Feil, Lyde;
Van-skelighed, Hindring’. Detta vanske är i sin tur en normal
afledning (se Jessen Etym. da. Ordbog s. 275) af fvn. vandr
’vanskelig’ och vandi m. ’hvad der sœtter en i Forlegenhed,
udsætter en for en Ulempe; vanskelig og ansvarsfuld Gjer-

’) Att v$ har denna betydelse, har jag aldrig velat bestrida. Kock
tycks tro detta, da han synes förlägga tyngdpunkten i sin bevisföring till
uppvisandet af dessa bet-nyanser hos v$.

’) Att ordet sedermera fatt denna betydelse, ar lika onekligt, som att
nsv. vånda är samma ord som fsv. vandi Vansklighet, svårighet’.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:23:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1903/0347.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free